Betesrådslag – strategiskt bete med helhetssyn

Workshop

Betesrådslag – strategiskt bete med helhetssyn Mer information
Mer information

Endast särskilt inbjudna.

Bete är ett komplext och synnerligen tvärvetenskapligt ämnesområde. Idag handlar det inte bara om en foderresurs utan i lika hög grad produktion av ”miljönytta”. Betesmarkernas betydelse för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster är väl känd. Gräsmarkernas förmåga att binda koldioxid uppmärksammas i klimatdebatten. Betydelsen av att kunna producera högvärdiga livsmedel på marker som inte annars kan användas för livsmedelsproduktion gör också att betesdrift är viktig ur ett hållbarhetsperspektiv.

Betesplanering och betesutnyttjande måste ur lantbrukarens perspektiv ske så att både djurens produktion blir så bra som möjligt och markerna blir skötta enligt de krav som EU-ersättningarna medför. Svag lönsamhet i nötköttsproduktionen i kombination med en mycket svår struktur (små, spridda betesmarker) och omfattande regelverk gör att det på många ställen är svårt att säkra ett långsiktigt bete.

Genom Rådslaget vill arrangörerna bidra till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt utnyttjande av olika typer av betesmarker och en miljömässigt och ekonomiskt hållbar nötköttsproduktion i hela landet.

Betesrådslaget bygger vidare på det möte om framtidens nötköttsproduktion som Tillväxt Nötkött och Framtidens Lantbruk arrangerade tidigare i år. Det ska bidra till ökade kunskaper om möjligheter, begränsningar och en helhetssyn när det gäller bete. Det ska leverera inspel till det pågående arbetet med framtida CAP och identifiera var det behövs FoU och kompetensutveckling.

Tillväxt Nötkött är en samverkan mellan SLU, Sveriges Nötköttsproducenter, LRF och Sveriges Djurbönder med syfte att stärka den svenska nötköttsproduktionen

Program

Moderator: Inger Pehrson, Palustre Hb

9.00 Kaffe
9.30 Välkommen, inledning
9.40 

 

 

11.00

Vilka utmaningar möter vi i verkligheten när det gäller en långsiktig hävd av betesmarkerna?

  • Anita Persson, Hörby, Sveriges Nötköttsproducenter
  • Margareta Dahlberg, LG Husdjur
  • Karl-Ivar Kumm, SLU, Skara
  • Susanne Boe Skåmedal, länsstyrelsen, Östergötland

Betesmarkernas roll i nya CAP 
Ylva Jonzon, Skogs- och lantbruksenheten, Landsbygdsdepartementet

Preliminära förslag till åtgärder i landsbygdsprogrammet
2014–2020 (Tulpan-projektet) 
Emma Svensson, Jordbruksverket

11.40 Gruppdiskussioner inkl. lunch. Avbrott för kort promenad till Tinnerö eklandskap.

Ämnesförslag för de olika grupperna:

  • Vad är betesmarkernas roll i ”Färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050”?
  • Kan de föreslagna åtgärderna i kommande landsbygdsprogram möjliggöra ett långsiktigt företagande?
  • Är rådande extensifiering positiv ur ett företags- respektive samhällsperspektiv?
  • Hur minskar vi inlåsningseffekterna och möjliggör stora sammanhängande betesområden?
  • Hur kan nötköttsmarknaden stödja bevarandet av betesmarkerna?

OBS! Utskick kommer att ske via mail av en del material inför gruppdiskussionerna.

14.00 Presentation av slutsatser och åtgärdsförslag från de olika grupperna inkl kaffe
15.00 Gemensam diskussion. Rådslagets inspel till arbetet med CAP och förslag till FoU och kompetensutvecklingsåtgärder.
16.00 Avslutning

 


Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för vår existens både som människor och stat, nämligen vår livsmedelsproduktion.

Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande…

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna…

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…