Endast särskilt inbjudna.
Bete är ett komplext och synnerligen tvärvetenskapligt ämnesområde. Idag handlar det inte bara om en foderresurs utan i lika hög grad produktion av ”miljönytta”. Betesmarkernas betydelse för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster är väl känd. Gräsmarkernas förmåga att binda koldioxid uppmärksammas i klimatdebatten. Betydelsen av att kunna producera högvärdiga livsmedel på marker som inte annars kan användas för livsmedelsproduktion gör också att betesdrift är viktig ur ett hållbarhetsperspektiv.
Betesplanering och betesutnyttjande måste ur lantbrukarens perspektiv ske så att både djurens produktion blir så bra som möjligt och markerna blir skötta enligt de krav som EU-ersättningarna medför. Svag lönsamhet i nötköttsproduktionen i kombination med en mycket svår struktur (små, spridda betesmarker) och omfattande regelverk gör att det på många ställen är svårt att säkra ett långsiktigt bete.
Genom Rådslaget vill arrangörerna bidra till att skapa förutsättningar för ett långsiktigt utnyttjande av olika typer av betesmarker och en miljömässigt och ekonomiskt hållbar nötköttsproduktion i hela landet.
Betesrådslaget bygger vidare på det möte om framtidens nötköttsproduktion som Tillväxt Nötkött och Framtidens Lantbruk arrangerade tidigare i år. Det ska bidra till ökade kunskaper om möjligheter, begränsningar och en helhetssyn när det gäller bete. Det ska leverera inspel till det pågående arbetet med framtida CAP och identifiera var det behövs FoU och kompetensutveckling.
Tillväxt Nötkött är en samverkan mellan SLU, Sveriges Nötköttsproducenter, LRF och Sveriges Djurbönder med syfte att stärka den svenska nötköttsproduktionen
Moderator: Inger Pehrson, Palustre Hb
11.00
Betesmarkernas roll i nya CAP Ylva Jonzon, Skogs- och lantbruksenheten, Landsbygdsdepartementet
Preliminära förslag till åtgärder i landsbygdsprogrammet 2014–2020 (Tulpan-projektet) Emma Svensson, Jordbruksverket
Ämnesförslag för de olika grupperna:
OBS! Utskick kommer att ske via mail av en del material inför gruppdiskussionerna.
11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för vår existens både som människor och stat, nämligen vår livsmedelsproduktion.
11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande…
18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.
18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna…
25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.
25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…
11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.
11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…