Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?

Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.

Rapporten Så klarar det svenska jordbruket klimatmålen är gjord i samverkan mellan KSLA och IVA, och är den sista delrapporten inom ramen för IVA:s projekt ”Vägval för klimatet”.

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

…

Årets höstnummer av KSLA Nytt & Noterat, nr 3-2011!

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.

Vägen till ett hållbart naturbruk går längs E5:an. En virtuell väg mot framtiden som uppfyller alla våra önskningar om brukare, bönder och företagare som ser på djur och natur – och konsumenterna – med stor Empati och som brukar jord och djur med Ekolologiskt säkra och Etiskt försvarbara metoder som erbjuder stora Estetiska värden och ger ett bra Ekonomiskt resultat.