Gustaf Philip Creutz skrev som ung hovkavaljer i Stockholm den dikt i vilken den svenska pastorala poesin äger sitt yppersta mästerverk, Atis och Camilla (1761). Senare kom han att som ambassadör i Paris ha en nyckelroll i Gustaf III:s utrikespolitik och kulturpolitik. Under dessa år kom han i kontakt med den nya engelska idealet av naturhärmande parker och uppmuntrade kungen att anknyta till det.
När Creutz kallades hem till Sverige 1783 för att bekläda posten som kanslipresident, arrenderade han ett stycke mark inom Bergshammars gård i avsikt att anlägga en villa vid norra stranden av Brunnsviken, till vilken skulle höra en engelsk lustpark. Vid hans bortgång två år senare avbröts arbetet på villan, men parken hade redan hunnit anläggas efter en ritning av Fredrik Magnus Piper och upptar den udde i Bergshamra som kungen efter sin hemkomst från Italien lät omdöpa till Tivoli.
Området är idag något igenvuxet men bevarar tillräckligt mycket av sin karaktär för att man skall kunna uppfatta avsikten att förvandla Brunnsvikens svenska natur till ett Arkadien, där verklighet och poesi, nordisk och klassiskt förenades, liksom Creutz i sin diktning hade sammanfört ”svenska ljud och grekisk anda”. Utifrån denna episod i vår litteraturhistoria och i traktens gestaltning kan man belysa hur moraliska, politiska, ekonomiska och estetiska motiv sammanflätades till en oupplöslig helhet i den gustavianska tidens strävanden.
Horace Engdahl, författare, ledamot av Svenska Akademien
Sex kungliga akademier i samverkan presenterar en föreläsningsserie i samarbete med Kommittén för Gustavianska Parken. Temat är en resa i tiden över Haga och Brunnsviken, parkens idémässiga bevekelsegrunder och tillkomst. Omgivningens och parkens historia speglas ur våra olika akademiers synvinklar och kunskapsområden.
Serien inleder ett akademiöverskridande samarbete med avsikt att reflektera över företeelser utifrån akademiernas skilda perspektiv.
Medverkande är representanter för Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735), Kungl. Vetenskapsakademien (1739), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1753), Kungl. Musikaliska akademien (1771), Svenska Akademien (1786) samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811).
Föreläsningarna hålls kl 15.00 i Konstakademiens hörsal Fredsgatan 12, Stockholm.
Därtill inbjuds till två promenader i Haga.
16/5: Välkommen på ett en kunskapsintensiv eftermiddag, där vi belyser frågeställningar kring lönsamhet i odlingssystemet.
16/5: Välkommen på ett en kunskapsintensiv eftermiddag, där vi belyser frågeställningar kring…
30–31 maj: Vi samverkande akademier går nu vidare i det gastronomiska utvecklingsarbetet genom att förstärka gastronomiska besöksmål och bidra till att utveckla nya attraktiva måltidsdestinationer i hela Sverige.
30–31 maj: Vi samverkande akademier går nu vidare i det gastronomiska utvecklingsarbetet…
22/5: Vi behöver bli bättre på att samverka kring vattenhushållning och hur vi hanterar vatten i landskapet. Seminariet innehåller både ett klimatperspektiv och olika exempel på samarbeten och arbetssätt som lyfter frågan om vatten och vattenhushållning från fältet och stadsplanen till en landskapsnivå.
22/5: Vi behöver bli bättre på att samverka kring vattenhushållning och hur…
27/5: Arbetsgruppens slutrapport tar upp resursförbrukningen, inklusive förbrukningen av fossil energi, i ett brett perspektiv, och presenteras vid detta seminarium.
27/5: Arbetsgruppens slutrapport tar upp resursförbrukningen, inklusive förbrukningen av fossil energi, i…
