Skogshistoriska seminariedagar Umeå 8–9 april 1992
I denna skrift har artiklar från elva skogshistoriker och- forskare samlats i syfte att applicera historiska perspektiv på miljö förändringar av olika slag. Med det norrländska skogslandskapet i fokus behandlar författarna ämnen inom de tre övergripande huvudområdena ”Människans omdaning av skogslandskapet”, ”Skogsindustrins utveckling och förändring” och ”Naturlig skogsutveckling i de boreala skogarna”.
Denna rapport är en dokumentation av de skogshistoriska seminariedagar som genomfördes i Umeå den 8–9 april 1992. 11 forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Universitetet i Umeå presenterade aktuella forskningsresultat och frågeställningar inom det skogshistoriska forskningsfältet. Arrangemanget var anordnat i samarbete mellan avdelningen för vegetationsekologi, SLU Umeå, institutionen för ekonomisk historia vid Umeå Universitet och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Stockholm.
Rapporten är sammanställd av Jörgen Björklund och Lars Östlund.
I april 2009 gjorde KSLA:s skogsskötselkommitté en tredagars studieresa till Danmark och Norra Tyskland för att diskutera de metoder och skogsbruksmodeller med kontinuerlig skogstäckning man har infört där.
Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
