Länge leve isbjörnen!

Sammanfattning av seminariet "Länge leve isbjörnen!" den 11 mars 2011, med målet att redovisa aktu­ella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.


Sara Österman – ny akademisekreterare från årsskiftet Mer information
Mer information

Hur och var överlevde olika organismer istiden och den postglaciala värmeperioden?

Klimatförändringarna har stor uppmärksamhet i samhällsdebatten och det förutspås genomgripande förändringar av förutsättningarna för mänskliga aktiviteter. Med hjälp av simuleringsmodeller skapas olika framtidsscenarier. Dramatiska genomslag för bosättningar och folkförsörjning målas upp och omfattande ansträngningar läggs ned på att förstå bakomliggande orsaker. Möjligheterna att minska antro­pogena (av människan skapade) orsaker, som till exempel koldioxidutsläpp och regnskogsavverkningar, analyseras och åtgärder för att reglera dessa diskuteras i ett globalt perspektiv på alla nivåer bland såväl forskare, praktiker som politiker.

När klimatförändringar diskuteras får ekosystemtjänster och betydelsen av bio­logisk mångfald ett stort och berättigat utrymme. Ett perspektiv som dock inte fått särskilt stor uppmärksamhet är hur tidigare omfattande klimatförändringar påverkat invandring och etablering av växter och djur.

Med seminariet ville KSLA bidra till att fylla denna lucka genom att redovisa aktu­ella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.

Föredragshållarna har själva bidragit med sina respektive delar till rapporten. Moderator och redaktör: Jan Pettersson.

 


KSLA koncentrerar Försörjningsberedskap

En rapport från arbetsgruppen Infrastruktur och Utrikeshandel inom Försörjningsberedskapsprogrammet.

KSLA koncentrerar Försörjningsberedskap

En rapport från arbetsgruppen Infrastruktur och Utrikeshandel inom Försörjningsberedskapsprogrammet.

Framtidens skogsakademiker – KSLAT nr 5-2018

Hur blir man skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession? Idag pågår en rad större förändringar som skapar både utmaningar och möjligheter. Hur de etablerade skogsakademiska utbildningarna ska förhållas till dessa är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?

Framtidens skogsakademiker – KSLAT nr 5-2018

Hur blir man skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession? Idag pågår en rad större förändringar som skapar både utmaningar och möjligheter. Hur de etablerade skogsakademiska utbildningarna ska förhållas till dessa är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?

Ekologiska ägg, tack – KSLAT nr 20-2004

Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004

Ekologiska ägg, tack – KSLAT nr 20-2004

Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004

Freja8_2013

Freja8_2013