KSLA:s Skogsskötselkommitté gjorde en exkursion till Nordmarka och Oslo den 23–24 april 2015. Här är rapporten.
KSLA:s Skogsskötselkommitté gjorde en exkursion till Nordmarka och Oslo den 23–24 april 2015.
KSLAs skogsskötselkommitté har till uppgift är att belysa skogsskötselns betydelse för att nå olika mål. Inom ramen för detta arbete genomförde kommittén en exkursion till Norge, till vilken också KSLA:s ledamöter var inbjudna samt ytterligare några personer. Exkursionen finansierades med stöd av Carl Fredrik von Horns Stiftelse.
I Norge har under ett antal decennier antalet utbildade inom skogsbruk minskat och man har avsevärt mindre forskning vad gäller skogsbruk och skogsproduktionsfrågor än de nordiska grannarna i öster; Sverige och Finland. I Norge bedöms uppdraget bredare än så och har vad gäller namn på universitet och institutioner valt att gå ifrån de traditionella benämningarna lantbruk och skog. Rekreation är viktigt i Norge, i Oslo ska ingen invånare ha mer än 10 minuter till ett skidspår. Skog för rekreation är således viktigt för Osloborna.
Kommittéen besökte Institutt for naturforvaltning (INA)vid Universitetet for miljø- og biovitenskap (NMBU) den första dagen. Dagen därpå besökte kommittén Oslo kommun på Nordmarka och en privat markägare, Lövenskiolds ägor i Nordmarka.
Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark – livsmedel – människa. Sammanfattning av ett KSLA-seminarium den 15 oktober 2009 i samarbete med SLU/MAT21, Lantmännen Food R&D, SLU/Mark och miljö, LRF.
I början av 1990-talet drogs riktlinjerna upp på Logården för att storskaligt jämföra olika odlingssystem och Logården delades i tre delar med olika växtföljder: konventionellt, ekologisk och integrerat. I september 2012 förlade KSLA ett seminarium till Logården där resultat och erfarenheter från försöken redovisades och diskuterades. Denna skrift dokumenterar detta seminarium.
EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.
