För den värmländska lanthushållningens väl – SOLMED nr 69


Landshövdingar, akademiker och hushållningssällskap i arbete för agrar modernisering 1790–1820 skildrat i samtida och nyskrivna texter

I denna bok har vi samlat ett antal texter från perioden 1790–1822 som speglar den samtida diskussionen om lantbrukets läge och behovet av reformer och bättre metoder. I Värmland startade hushållningssällskapet 1803 som ett svar på behoven som uppstod i denna brytningstid för det svenska lantbruket.
Den gryende vetenskapen representeras av tre akademiers avhandlingar om lanthushållningen i Värmland. Två av dem presenteras för första gången på svenska översatta från latin. I boken återges även i några texter länets hushållningssällskaps grundande, dess första tid och de insatser man vidtog för lantbrukets utveckling. Till detta kommer tre utförliga landshövdingeberättelser.

De gamla texterna kompletteras med några nyskrivna artiklar som skildrar den aktuella perioden och beskriver de centrala aktörerna.

Boken ger fler perspektiv på en omvälvande period i den värmländska agrarhistorien som gör den till en givande läsning för både forskare, studenter och andra intresserade av lantbrukshistoria.

Red: Olof Kåhrström.


KSLA Nytt 2-2016

Sommarnumret! Skogens ekosystemtjänster. Landskapsforum. Vårexkursion till Strömsholm. Skogsskötsel för olika värden. Akademisamarbete om konsten, människan och landskapet. Lantbrukets betydelse för Afrikas utveckling. M m!

KSLA Nytt 2-2016

Sommarnumret! Skogens ekosystemtjänster. Landskapsforum. Vårexkursion till Strömsholm. Skogsskötsel för olika värden. Akademisamarbete om konsten, människan och landskapet. Lantbrukets betydelse för Afrikas utveckling. M m!

Forskning för gröna näringar

Ett strategidokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle. Framtaget inför 2016 års forsknings- och innovationspolitiska proposition.

Forskning för gröna näringar

Ett strategidokument om de gröna näringarnas och livsvetenskapernas roll i Sveriges utveckling mot ett hållbart samhälle. Framtaget inför 2016 års forsknings- och innovationspolitiska proposition.

Skogliga begrepp och definitioner – KSLAT nr 7-2019

För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.

Skogliga begrepp och definitioner – KSLAT nr 7-2019

För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.

Klimat och markanvändning mot 2030 – KSLAT nr 4-2020

Om anpassning av svenskt jord- och skogsbruk för bästa klimatnytta.

Klimat och markanvändning mot 2030 – KSLAT nr 4-2020

Om anpassning av svenskt jord- och skogsbruk för bästa klimatnytta.