I denna bok har vi samlat ett antal texter från perioden 1790–1822 som speglar den samtida diskussionen om lantbrukets läge och behovet av reformer och bättre metoder. I Värmland startade hushållningssällskapet 1803 som ett svar på behoven som uppstod i denna brytningstid för det svenska lantbruket. Den gryende vetenskapen representeras av tre akademiers avhandlingar om lanthushållningen i Värmland. Två av dem presenteras för första gången på svenska översatta från latin. I boken återges även i några texter länets hushållningssällskaps grundande, dess första tid och de insatser man vidtog för lantbrukets utveckling. Till detta kommer tre utförliga landshövdingeberättelser.
De gamla texterna kompletteras med några nyskrivna artiklar som skildrar den aktuella perioden och beskriver de centrala aktörerna.
Boken ger fler perspektiv på en omvälvande period i den värmländska agrarhistorien som gör den till en givande läsning för både forskare, studenter och andra intresserade av lantbrukshistoria.
Red: Olof Kåhrström.
Framtidsprojektet är en mångvetenskaplig tankesmedja baserad på ett tvärsnitt av de många utbildningar som på ett eller annat sätt arbetar med naturresurshantering. Dessa unga akademiker har processat fram en bred bild av framtidens naturresursbruk sedd genom framtidens yrkesutövares ögon.
Diffust läckage från åkermark står för en stor del av tillförseln av både kväve och fosfor till vattenmiljön. Arbetet med vattenvård i de nya miljömålen samt i ramdirektivet för vatten kommer att ge ytterligare ökat fokus på denna källa och tillförselväg. Syftet med konferensen var att sammanfatta och sprida den senaste kunskapen om vattenvård i lantbruket.
…
KSLAT nr 2-2000 Är älgen ett hinder för att nå de skogspolitiska målen?
