I denna bok har vi samlat ett antal texter från perioden 1790–1822 som speglar den samtida diskussionen om lantbrukets läge och behovet av reformer och bättre metoder. I Värmland startade hushållningssällskapet 1803 som ett svar på behoven som uppstod i denna brytningstid för det svenska lantbruket. Den gryende vetenskapen representeras av tre akademiers avhandlingar om lanthushållningen i Värmland. Två av dem presenteras för första gången på svenska översatta från latin. I boken återges även i några texter länets hushållningssällskaps grundande, dess första tid och de insatser man vidtog för lantbrukets utveckling. Till detta kommer tre utförliga landshövdingeberättelser.
De gamla texterna kompletteras med några nyskrivna artiklar som skildrar den aktuella perioden och beskriver de centrala aktörerna.
Boken ger fler perspektiv på en omvälvande period i den värmländska agrarhistorien som gör den till en givande läsning för både forskare, studenter och andra intresserade av lantbrukshistoria.
Red: Olof Kåhrström.
Tens of thousands of Swedish lakes have fish with unacceptably high levels of mercury. Recent research from Sweden, Canada and Finland indicate a connection between forestry operations and the input of mercury and/or the much more toxic methylmercury species to aquatic ecosystems.
Om kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet – en unik sammanställning av kolets kretslopp i den svenska värdekedjan för livsmedel, var i kedjan kolet binds in, lagras i mark och livsmedel och var svinn och läckage uppstår.
Bibliografisk förteckning uppgjord av Per Magnus Hebbe
