I denna bok har vi samlat ett antal texter från perioden 1790–1822 som speglar den samtida diskussionen om lantbrukets läge och behovet av reformer och bättre metoder. I Värmland startade hushållningssällskapet 1803 som ett svar på behoven som uppstod i denna brytningstid för det svenska lantbruket. Den gryende vetenskapen representeras av tre akademiers avhandlingar om lanthushållningen i Värmland. Två av dem presenteras för första gången på svenska översatta från latin. I boken återges även i några texter länets hushållningssällskaps grundande, dess första tid och de insatser man vidtog för lantbrukets utveckling. Till detta kommer tre utförliga landshövdingeberättelser.
De gamla texterna kompletteras med några nyskrivna artiklar som skildrar den aktuella perioden och beskriver de centrala aktörerna.
Boken ger fler perspektiv på en omvälvande period i den värmländska agrarhistorien som gör den till en givande läsning för både forskare, studenter och andra intresserade av lantbrukshistoria.
Red: Olof Kåhrström.
I detta nummer av KSLAT redogörs för den första delen av Jubileumskonferensen (den andra delen finns utförligt dokumenterad i KSLAT nr 3-2013 Framtidsprojektet) och exkursionerna, som gick till Hargs Bruk, Stockholms skärgård och Nationalstadsparken.
Den 11–13 november 2016 hölls den andra upplagan av KSLA:s casetävling UNIK Utmaning. 16 deltagare fick i uppdrag att utveckla ett attraktivt koncept för den mat som odlas, produceras och konsumeras i Norden. Här är de fem lagens olika lösningsförslag.
Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.
