I denna bok har vi samlat ett antal texter från perioden 1790–1822 som speglar den samtida diskussionen om lantbrukets läge och behovet av reformer och bättre metoder. I Värmland startade hushållningssällskapet 1803 som ett svar på behoven som uppstod i denna brytningstid för det svenska lantbruket. Den gryende vetenskapen representeras av tre akademiers avhandlingar om lanthushållningen i Värmland. Två av dem presenteras för första gången på svenska översatta från latin. I boken återges även i några texter länets hushållningssällskaps grundande, dess första tid och de insatser man vidtog för lantbrukets utveckling. Till detta kommer tre utförliga landshövdingeberättelser.
De gamla texterna kompletteras med några nyskrivna artiklar som skildrar den aktuella perioden och beskriver de centrala aktörerna.
Boken ger fler perspektiv på en omvälvande period i den värmländska agrarhistorien som gör den till en givande läsning för både forskare, studenter och andra intresserade av lantbrukshistoria.
Red: Olof Kåhrström.
…
Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000. Svenska Mosskulturföreningen upphörde strax efter andra världskriget. Den har dock lämnat djupa spår efter sig i form av dokumentation, som även innehåller på sin tid epokgörande vetenskapliga resultat. Även mosskulturen i sig har lämnat djupa spår, synliga överallt i vårt svenska landskap.
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
Om en östgötsk bondgårds ekonomiska historia 1786–1950.
