Den första svenska boken om skogsskötsel utkom 1737 och var skriven av stadsmajoren Anders Rosensten. Hans texter kompletterades och boken utkom i nya upplagor även efter Rosenstens död. Originaltexten i denna bok är hämtad från tredje upplagan som utkom 1771, och som hade kompletterats av Lundaprofessorn Clas Blechert Trozelius. Den speglar både den praktiska syn på skogsskötsel som fanns under den karolinska tiden och frihetstidens breda syn vad som gick att åstadkomma med skogens produkter.
Originaltexterna är här kompletterade med artiklar av nutida svenska forskare såsom Pelle Gemmel, Per Eliasson, Linnea Bring Larsson, Jakob Christiansson, Allan Gunnarsson, Joachim Löfgren, Åke Lindelöw och av bokens redaktör Håkan Tunón.
Boken ger läsaren en fördjupad och breddad syn på alla aspekter av skogsskötseln och på skötseln av en fruktträdgård. Här kan man följa dåtidens tankar och förslag och jämföra dem med dagens förhållanden.
Boken kostar 300 kr + porto att beställa från KSLA.
Hos Adlibris kostar boken 239 kr (aug 2019).
Hos Bokus kostar boken 239 kr (aug 2019).
Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.
”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.
…
KSLA har sett det som angeläget att belysa utvecklingen och föra en diskussion om de framtida förutsättningarna för en livskraftig livsmedelsproduktion i landet. En del av denna diskussion var överläggningsämnet vid akademiens sammankomst den 15 april 2004: ”Skall vi ha någon livsmedelsproduktion i Sverige i framtiden?”
