Det är inte lätt att vara ung tall i norra Sverige konstaterar experterna i senaste avsnittet av KSLA-podden, som tar upp problemet med skador på ungskog, framför allt betesskador och svampangrepp.
Törskatesvampen har funnits i alla tider men oroar skogsägare mer och mer eftersom den ökat så mycket i omfattning på senare tid. Problemen med törskate- och betesskador är mycket stora i norra Sverige och det är särskilt tall som angrips. I dagsläget är varannan tall i de norra delarna av landet skadad, något som får stora ekonomiska konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Vad vet forskningen, hur ska man agera som skogsägare och varför talar vi inte mer om dessa problem?
Vad behöver vi göra inför framtiden?
– På kort sikt behöver vi hantera de skadade skogar vi har idag; på lång sikt behöver vi dels förebygga framtida skador, dels skaffa oss mer kunskap, säger Anna Marntell, skoglig specialist på skogsskador i norr på SCA. Men vi kan inte sitta och vänta på forskning och resultat utan behöver testa oss fram och på det sättet skaffa oss praktisk erfarenhet av olika insatser och idéer.
KSLA är en mötesplats för frågor inom de gröna näringarna och bidrar till att sprida och höja kunskapen inom olika områden genom debatter och dialog, seminarier och samtal – välkommen till gröna samtal med KSLA!
Länk till poddavsnittet
Medverkar i podden gör: Jan Stenlid, professor i skogspatologi vid SLU, Anna Marntell, skoglig specialist på skogsskador i norr på SCA, Henrik Svennerstam, forskare och expert på törskatefrågor vid Skogforsk, samt Tobias Gramner, projektledare för Skogsstyrelsens samverkansprojekt: ”Multiskadad ungskog i norra Sverige”.
Samtalet leds av Ola Kårén, skogsskötselchef SCA Skog AB, och Louise Eriksson, docent i psykologi och forskare i miljöpsykologi vid Umeå universitet, medlemmar i KSLA:s skogsskadekommitté.
En rapport från arbetsgruppen Klimat och Jordbruk inom KSLA.
Med konferensen Det ekologiska valet – påverkar det nästa generations hälsa? avsåg Ekologiskt Forum att belysa kunskapsfront och forskningsbehov när det gäller hälsoeffekter av ekologiska livsmedel med speciellt fokus på den yngre generationen. Vad vet vi om den ekologiska matens hälsoeffekter, och vad kan vi säga?
…
