Fäbodbruk, det vill säga att sommartid bosätta sig på utmarkerna och nyttja dessa för bete och att sedan förädla mjölk till hållbara produkter, har en lång historia i Skandinavien. När fäbodbruket var som störst i Sverige fanns åtminstone 10 000 fäbodställen med en eller flera fäbodar. Samhällsförändringarna från mitten av 1800-talet och till våra dagar ledde till fäbodväsendets tillbakagång. Efter andra världskriget blev detta särskilt påtagligt. Fäbodarna marginaliserades av samhällsutvecklingen, men fortfarande finns bortåt 250 fäbodar kvar i Sverige.
Under senare tid kan ett allt större intresse skönjas för fäbodkulturen. Det gäller såväl driftsformen som de fysiska och mentala värden den skapat. Dagens debatt om den nationella livsmedelsförsörjningen liksom om verksamhet som är skonsam mot miljö och klimat bidrar till det ökande intresset. Utmarksbetet gynnar den biologiska mångfalden och skapar ett artrikt landskap samtidigt som djuren får högkvalitativ näring.
Fäbodarna och deras historia är en påminnelse om hur människa och natur samspelar, vilka krafter som påverkar ett socioekologiskt system, och är därför en viktig kunskapskälla för framtida nyttjande av våra marker.
Om detta och mer berättar ledamoten Håkan Tunón som tillsammans med Bolette Bele skrivit boken Fäboden. Naturen, kulturen och kulturlandskapet. Hans samtalspartner är Jesper Larsson, agrarhistoriker vid SLU i Uppsala, som studerade fäbodar i sin avhandling Fäbodväsendet 1550–1920.
Anmälan senast 14 maj.
2/12: Seminariet kommer att ge en fördjupad bild av hur marknaderna för jordbruksprodukter fungerar och hur flödena av råvaror har förändrats. USA:s handelspolitiska roll belyses (in English) av ledamot Robert Thomson, University of Illinois.
2/12: Seminariet kommer att ge en fördjupad bild av hur marknaderna för…
4/12: Vid kommitténs slutseminarium presenterar lantbrukare, forskare och rådgivare viktiga faktorer att tänka på när man utvecklar sitt odlingssystem.
4/12: Vid kommitténs slutseminarium presenterar lantbrukare, forskare och rådgivare viktiga faktorer att…
4/2: Seminariet presenterar en lägesbild om svenskt vattenbruk, ny forskning samt möjligheter och hinder för vattenbruk i norra Sverige. Var, vad och hur ska vi odla fisk i framtiden?
4/2: Seminariet presenterar en lägesbild om svenskt vattenbruk, ny forskning samt möjligheter…
19/1: KSLA bjuder in till ett rundabordssamtal för att diskutera tankar och idéer om de skogliga samlingarnas framtida hantering. (Särskilt inbjudna.)
19/1: KSLA bjuder in till ett rundabordssamtal för att diskutera tankar och…
