För allmänna vägar angavs redan i 1600-talets vägförordningar att de skulle vara försedda med milstolpar. Det var landshövdingen som ansvarade för att sådana kom på plats. Milstolpar bestod av ett postament och på detta stod själva stenen. Den brukade ha ett inhugget kungligt emblem, ett årtal och texten 1 mil, ½ mil eller ¼ mil. Under 1800-talet ersattes ofta stenarna av gjutjärnstavlor med landshövdingens namn.
Milstenen (se bilden) står utmed vägen mot Vingåker och är förmodligen från 1700-talet. Den består av ett kallmurat fundament i gråsten och på denna står milstenen i kalksten. Postamentet är i ganska gott skick även om några stenar saknas. Milstolpen är i desto sämre skick. Den är sönderslagen i flera delar varför ingen text är synlig. Den var en knapp meter hög, smalnade av uppåt och hade en rundad topp. Texten var ”1 mil”.
Ännu långt in på 1900-talet ansvarade bönder och andra jordägare för vägarnas underhåll. Landshövdingarna kontrollerade att så skedde och för att veta vem som hade vägansvaret sattes väghållningsstenar upp.
Lite längre fram utmed den här vägen, strax intill gården Najstugan, står en sådan väghållningssten. Den markerar var Barksätters skyldigheter för vägunderhållet slutade, eller började. Stenen har en inhuggen text ”BARKSÄTTER”.
Stiftelsen Lantbruksforskning firar 40-årsjubileum med ett seminarium på KSLA.
Vad säger forskningen om vad som gör skogar trivsamma, och vad kan skogsägare, förvaltare och myndigheter göra för att öka skogens attraktivitet?
Åtta av de tio kungliga akademierna deltar i Bokmässan i Göteborg i år. Välkommen till monter B01:10!
