Traktorer, mjölkmaskiner, hästräfsor, motorsågar och Statens maskinprovningar – SOLMED nr 56


Maskin- och redskapsprovningarnas betydelse för Sveriges jordbruks- och skogsbrukstekniska utveckling 1896–1996

Den moderna officiella provningen av maskiner och redskap för det svenska jordbruket tog sin början i slutet av 1800-talet. Den statliga institution som då bildades kom att benämnas Statens maskinprovningar och har bland Sveriges lantbrukare länge varit en välkänd institution. I denna rikt illustrerade bok presenteras Maskinprovningarnas hundraåriga verksamhet och dess roll och funktion som konsumentupplysande institution i det svenska jordbrukets mekanisering samt den nytta av såväl lantbrukare som tillverkare/importörer av maskiner och redskap har haft av Maskinprovningarna.

Boken är ett teknik – och lantbrukshistoriskt bidrag till förståelsen för maskin- och redskapsprovningens betydelse för svenskt jordbruks och skogsbruks tekniska utveckling – från 1700-talets enstaka enkla utvärderingar till provningar i det sena 1900-talets marknadsanpassade lantbruk. Statens maskinprovningars tekniskt och pedagogiskt höga kvalité – på såväl provningar som meddelanden – har varit till gagn för individ, företag och samhället, med följder som säkrare arbetsmiljöer och effektivare maskiner.

Få statliga meddelandeserier har rönt ett så påtagligt intresse som Maskinprovningarnas meddelanden – det är inte ovanligt att möta samlingar av prydligt ordnade provningsmeddelanden insatta i pärmar hos maskinintresserade lantbrukare. I meddelandena gavs konsumenten relevant information och neutrala omdömen om maskiner och redskap beträffande effektivitet, prestanda, pris, arbetsmiljö och säkerhet. Också tillverkaren fick från dessa praktiska provningar veta vad som fungerade dåligt, och kunde då förbättra maskinen. Var provningsomdömena positiva kom de till stor nytta i marknadsföringen.

Jan-Olov Jansson är f d universitetslektor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet. Har forskat om Motala verkstad i äldre svensk verkstadsindustri före 1850, med särskild inriktning på arbetsorganisation och kunskapsuppbyggnad samt lönesystem och lönestruktur.

Per Thunström är verksam vid enheten för de areella näringarnas historia (ANH) på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Han skriver också på en licentiatavhandling i ämnet traktoriseringen av Sverige, vid Sveriges Lantbruksuniversitets avdelning för agrarhistoria.

Jan-Olov Jansson och Per Thunström. 464 sidor, ill. delvis i färg. Pris 350 kronor.

Denna bok är tyvärr slutsåld och går inte längre att beställa.

 


Freja9_2012

Freja9_2012

KSLA Nytt 3/4-2020

Årets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat.

KSLA Nytt 3/4-2020

Årets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat.

Äganderätten och de gröna näringarna – KSLAT nr 5-2020

Om äganderättens innebörd, utveckling och nuläge samt äganderättsliga problembilder.

Äganderätten och de gröna näringarna – KSLAT nr 5-2020

Om äganderättens innebörd, utveckling och nuläge samt äganderättsliga problembilder.

Land och stad – KSLAT nr 5-2016

De senaste åren har befolkningen ökat i de flesta svenska kommuner genom invandring från utlandet. Det skapar nya utmaningar och nya möjligheter för landsbygden. Var kommer samtalet om lokala och regionala angelägenheter att föras? Vem skapar framtidens bild av land och stad? Texterna i denna skrift, skrivna av KSLA:s Kommitté för land och stad, publicerades under våren 2016 i ett 20-tal av MittMedias lokaltidningar.

Land och stad – KSLAT nr 5-2016

De senaste åren har befolkningen ökat i de flesta svenska kommuner genom invandring från utlandet. Det skapar nya utmaningar och nya möjligheter för landsbygden. Var kommer samtalet om lokala och regionala angelägenheter att föras? Vem skapar framtidens bild av land och stad? Texterna i denna skrift, skrivna av KSLA:s Kommitté för land och stad, publicerades under våren 2016 i ett 20-tal av MittMedias lokaltidningar.