Fäbodbruk, det vill säga att sommartid bosätta sig på utmarkerna och nyttja dessa för bete och att sedan förädla mjölk till hållbara produkter, har en lång historia i Skandinavien. När fäbodbruket var som störst i Sverige fanns åtminstone 10 000 fäbodställen med en eller flera fäbodar. Samhällsförändringarna från mitten av 1800-talet och till våra dagar ledde till fäbodväsendets tillbakagång. Efter andra världskriget blev detta särskilt påtagligt. Fäbodarna marginaliserades av samhällsutvecklingen, men fortfarande finns bortåt 250 fäbodar kvar i Sverige.
Under senare tid kan ett allt större intresse skönjas för fäbodkulturen. Det gäller såväl driftsformen som de fysiska och mentala värden den skapat. Dagens debatt om den nationella livsmedelsförsörjningen liksom om verksamhet som är skonsam mot miljö och klimat bidrar till det ökande intresset. Utmarksbetet gynnar den biologiska mångfalden och skapar ett artrikt landskap samtidigt som djuren får högkvalitativ näring.
Fäbodarna och deras historia är en påminnelse om hur människa och natur samspelar, vilka krafter som påverkar ett socioekologiskt system, och är därför en viktig kunskapskälla för framtida nyttjande av våra marker.
Om detta och mer berättar ledamoten Håkan Tunón som tillsammans med Bolette Bele skrivit boken Fäboden. Naturen, kulturen och kulturlandskapet. Hans samtalspartner är Jesper Larsson, agrarhistoriker vid SLU i Uppsala, som studerade fäbodar i sin avhandling Fäbodväsendet 1550–1920.
Anmälan senast 14 maj.
8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning från omvärlden? Hur kan man bidra till försörjningen så att även de i storstan får äta sig mätta? Detta är några av frågorna som ska benas ut när Torsta och LRF Jämtland går ihop för att anordna seminariedagen ”Äta bör man – annars dör man” där föredrag varvas med workshops.
8/12: Vad behövs i Jämtlands län för att klara 90 dagars avskärmning…
14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst. Välkomna till sammankomsten och KSLA!
14/12: Årets sjutton nyinvalda svenska ledamöter presenterar sig vid höstens sista sammankomst.…
13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är därför viktig såväl idag som i framtiden. Larmrapporter kommer om minskad tillgång på pollinatörer och en del arter hamnar på rödlistan.
13/2: Pollination av vilda insekter gynnar jordbruket. Tillgången på vilda pollinatörer är…
6/12: KSLA:s ungdomsutskott bjuder nu in dig, som någon gång haft med KSLA:s verksamhet för unga att göra, till vintermingel och workshop.
6/12: KSLA:s ungdomsutskott bjuder nu in dig, som någon gång haft med…
