Boksamtal: Fäboden. Naturen, kulturen och kulturlandskapet

Boksamtal

Boksamtal: Fäboden. Naturen, kulturen och kulturlandskapet Mer information
Mer information

Fäboden. Naturen, kulturen och kulturlandskapet.

Ett boksamtal med Håkan Tunón

Fäbodbruk, det vill säga att sommartid bosätta sig på utmarkerna och nyttja dessa för bete och att sedan förädla mjölk till hållbara produkter, har en lång historia i Skandinavien. När fäbodbruket var som störst i Sverige fanns åtminstone 10 000 fäbodställen med en eller flera fäbodar. Samhällsförändringarna från mitten av 1800-talet och till våra dagar ledde till fäbodväsendets tillbakagång. Efter andra världskriget blev detta särskilt påtagligt. Fäbodarna marginaliserades av samhällsutvecklingen, men fortfarande finns bortåt 250 fäbodar kvar i Sverige.

Under senare tid kan ett allt större intresse skönjas för fäbodkulturen. Det gäller såväl driftsformen som de fysiska och mentala värden den skapat. Dagens debatt om den nationella livsmedelsförsörjningen liksom om verksamhet som är skonsam mot miljö och klimat bidrar till det ökande intresset. Utmarksbetet gynnar den biologiska mångfalden och skapar ett artrikt landskap samtidigt som djuren får högkvalitativ näring.

Fäbodarna och deras historia är en påminnelse om hur människa och natur samspelar, vilka krafter som påverkar ett socioekologiskt system, och är därför en viktig kunskapskälla för framtida nyttjande av våra marker.

Om detta och mer berättar ledamoten Håkan Tunón som tillsammans med Bolette Bele skrivit boken Fäboden. Naturen, kulturen och kulturlandskapet. Hans samtalspartner är Jesper Larsson, agrarhistoriker vid SLU i Uppsala, som studerade fäbodar i sin avhandling Fäbodväsendet 1550–1920.

Anmälan senast 14 maj.


Forskare – var i samhället behövs de och möter vi behoven?

14/3: Med forskarkompetens ökar vi möjligheterna att lösa de globala utmaningarna. Men hur utbildar akademin forskare och har vi en forskarutbildning som svarar upp mot behoven? Diskussion under ledning av KSLA:s Forskningsutskott.

Forskare – var i samhället behövs de och möter vi behoven?

14/3: Med forskarkompetens ökar vi möjligheterna att lösa de globala utmaningarna. Men hur…

Vem tar risken?

14/3: Kan finansmarknadens aktörer genom till exempel investeringar och deinvesteringar bidra i arbetet mot den ökande antimikrobiella resistensen?

Vem tar risken?

14/3: Kan finansmarknadens aktörer genom till exempel investeringar och deinvesteringar bidra i…

Vad kan EU:s skogsstrategi innebära för svensk skogsnäring?

10/2: Denna överläggning syftar till att ge ökad insikt i EU:s skogsstrategi och vad den kan innebära för svensk skogsnäring. Endast för ledamöter och särskilt inbjudna.

Vad kan EU:s skogsstrategi innebära för svensk skogsnäring?

10/2: Denna överläggning syftar till att ge ökad insikt i EU:s skogsstrategi…

International outlook: Introduction of new international fellows 2022

27/1: All academy fellows are invited to this webinar, to listen to the presentations of our new international fellows and to take part in discussions on current issues from different parts of the world. Welcome to the KSLA!

International outlook: Introduction of new international fellows 2022

27/1: All academy fellows are invited to this webinar, to listen to…