Jordbrukspolitiken i Europa, USA och Ryssland efter 1945

Seminarium för särskilt inbjudna.

Fram till 2013 kommer en av världens mest kända och diskuterade jordbrukspolitik att omförhandlas. Common Agricultural Policy (CAP), har sedan 1950-talet utgjort en av grundbultarna i EU:s politiska sammansättning, och dess största utgiftspost i budgeten. Den har ansetts vara inte bara en förutsättning för uppehållandet av den europeiska landsbygden och jordbruksproduktionen, utan också en brobyggare mellan de enskilda länderna i unionen. Men CAP har också kritiserats för att leda till en snedvridning av jordbruksmarknaderna med negativa effekter på både miljö och på jordbruksutveckling i fattigare länder samt konstgjort höga priser för konsumenterna inom EU. Trots den återkommande kritiken har institutionen varit relativt stabil och förändringarna små.

Sedan 1990-talet har förändringarna blivit fler, bland annat för att tillåta större grad av miljöhänsyn och minska den kritiserade överproduktionen. Inför 2013 sätter också aktuella frågor sitt avtryck i diskussionen. CAP måste försäkra tillgång till livsmedel för de europeiska länderna under pågående klimatförändringar, fortsatt utveckling mot miljömässigt mer hållbara produktionsformer och säkerhet för konsumenter från smittsamma sjukdomar och skadliga tillsatser i livsmedelsindustrin. Samhällssituationen då besluten tas påverkar utformningen av politiken för lång tid framöver. Detta betyder att politikområdets historiska utveckling är av stor betydelse för att förstå dagens situation, och som orienteringskarta inför framtiden.

Den 16:e november 2011 arrangerar Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin ett seminarium om jordbrukspolitikens utveckling efter 1945. Sju föredrag kommer att hållas av forskare, som var och en fokuserar på utvecklingen av jordbrukspolitiken i ett givet område. Inledningsanförandet hålls av Ann-Christina Knudsen från Aarhus universitet. Hennes bok Farmers on welfare. The making of Europe’s common agricultural policy utkom 2009 på Cornell University Press. Föredragen är uppdelade i två huvudgrupper: länder och områden vars jordbrukspolitik utformats under medlemskap i EU och motsvarande som inte varit medlemmar. I den senare kategorin återfinns dock länder som på senare tid tillkommit som medlemmar i EU. Syftet med dessa föredrag är att utgöra underlag för frågor och diskussion bland föredragshållare och åhörare för att bättre förstå de historiska förutsättningar som format jordbrukspolitiken, så att dessa kan bli användbara i det framtida jordbrukspolitiska arbetet.

De inbjudna till seminariet är forskare vars huvudområde behandlar utvecklingen efter andra världskriget, politiker som är och har varit involverade i jordbrukspolitik samt representanter för jordbruksorganisationer och forskningscentrum. Målet är att föredragshållare och inbjudna deltagare ska kunna bidra med insikter, erfarenhet och tankar genom sina respektive perspektiv och på det sättet åstadkomma en rik diskussion.

Vetenskapligt ansvarig är Gabriel Söderberg, doktorand vid ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet. En referensgrupp är knuten till projektet. I den ingår professor Mats Morell, ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, FD Ronny Pettersson, lektor, ekonomisk-historiska institutionen, Harald Svensson, chefsekonom, jordbruksverket samt chefsbibliotekarie Lars Ljunggren, KSLA.

Seminariet är en del i ett större projekt med syftet att skildra den moderna jordbrukspolitikens historia och dess betydelse för samtidens institutioner. Seminariet kommer att bandas inför en planerad publicering med seminariet som utgångspunkt. Publikationens syfte är att sprida den kunskap som samlats genom seminariet och att vara till hjälp i utvecklingen av den framtida jordbrukspolitiken.

Som en del i projektet har KSLA:s bibliotek kompletterat sina samlingar med litteratur på det jordbrukspolitiska området.

Kontakta Per Eriksson för mer information, tel 08-54 54 77 17.