Endast för särskilt inbjudna.

Kolinlagring i mark – betydelse och möjlig roll

För att klara klimatmålet om maximalt två graders ökning av den globala medeltemperaturen fram till sekelskiftet 2100 krävs dramatiska åtgärder. Framför allt måste användningen av fossila bränslen minskas för att reducera utsläppen av växthusgaser. Men fler åtgärder behövs. Dit hör förändrade bruknings- och skötselmetoder inom jord- och skogsbruk som kan leda till ökad fastläggning av kol.

KSLA:s Energikommitté vill med detta rundabordsmöte belysa och analysera hur kolflöden från vegetation och mark kan styras för att bidra till att minska den globala uppvärmningen. Beroende på vilket tidsperspektiv som används kan vegetation och mark vara antingen en kolsänka eller en kolkälla för atmosfären.

För att bedöma markens potential som kolsänka under olika förutsättningar och för att kunna ge rättvisande scenarier för dess roll i klimatutvecklingen är det nödvändigt att analysera hur kolinlagring kan bidra över tid, liksom hur de styrmedel och beräkningsmodeller som används inom klimatpolitiken beaktar effekter av kolinlagring på klimatet. Inte minst är det viktigt att förstå hur strategier som syftar till ökad kolinbindning påverkar förutsättningarna för att producera biomassa som fossilersättning – och vice versa.

Inledningstalare är Göran Berndes, docent på avdelningen för Chalmers avdelning för fysisk resursteori. Göran Berndes är medförfattare i FN:s klimatpanels delrapport som rör bioenergi och hans forskning omfattar markanvändning och energisystem. Han medverkar också i utvecklingen av certifieringssystem för hållbar bioenergi.