Endast för särskilt inbjudna.

Lantbrukets roll i Agenda 2030 – med fokus på de afrikanska länderna

Vad innebär 2030 för svenskt utvecklingssamarbete och hur kan KSLA bidra?

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, KSLA, har med stort intresse tagit del av det policyramverk för framtida svenskt utvecklingssamarbete och svenskt humanitärt bistånd som överlämnades till riksdagen i december förra året. Särskilt intressant för KSLA är de delar av ramverket som relaterar till miljö, klimat och hållbart nyttjande av naturresurserna. De flesta målen i Agenda 2030 är i grunden beroende av ekosystem-tjänster från våra skogar, odlingsmarker och vattenresurser vilket innebär att akademiens kompetens är högst relevant för att kunna bidra till uppfyllelse av de 17 målen, nationellt och internationellt.

KSLA:s oberoende – från såväl näringsliv som regeringsmakt – innebär att vi kan främja de gröna näringarna genom att vara arenan där olika företrädare kan mötas och där åsikter kan stötas och blötas. Akademiens verksamhet vilar på övertygelsen att kunskap baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet bör omsättas i positiv utveckling. I kretsen av ledamöter finns både erfarna och kunniga praktiker liksom forskare som säkrar den vetenskapliga basen och därtill flera som verkar inom den svenska förvaltningen. Många ledamöter har gedigna internationella kunskaper om och erfarenheter särskilt från Afrika söder om Sahara.

Akademien har en lång tradition av internationellt arbete. Den stärks ytterligare under perioden 2017–2020 genom att Utskottet för Internationella frågor särskilt ska arbeta med Agenda 2030-frågorna.

Som ett konkret avstamp bjuder därför KSLA in en handfull experter och beslutsfattare till detta rundabords-samtal för att diskutera de areella näringarnas roll i Agenda 2030 och hur vår akademi kan bidra.

För mer information och program, se PDF-inbjudan.