Flera stora samhällsfrågor berör de areella näringarna och i debatten kring dessa finns ofta motstridiga intressen och uppfattningar. Det kan handla om storskaligt mot småskaligt skogs- respektive lantbruk, kustnära eller pelagiskt fiske, gruvdrift mot renskötsel, placering av vindkraftparker etc. Ytterst rör dessa frågor värderingar och politiska ställningstaganden. (Foto: Mårten Svensson, SLU)
Dessvärre finns ofta ett underskott av vetenskapligt grundad kunskap i debatten kring dessa svåra avvägningar. Borde därför inte forskarnas och forskningsresultatens roll i samhällsdebatten stärkas? I vilken utsträckning, och hur, använder politiker och beslutsfattare forskningsresultat idag? Ser vi nya roller, förutsättningar eller behov framöver? Vad är samhällets och allmänhetens förtroende för forskare och forskningsresultat idag? Vilka trender pekar på ökat respektive minskat förtroende och vad bör forskare tänka på?
Jordbruksavdelningens internationella ledamot Markus Lassheikki berättar om det finländska beredskapsarbetet.
Överläggningen inleds med en bakgrund till förordningen och en sammanfattning av vad KSLA har gjort i frågan.
Överläggningen inleds med en bakgrund till förordningen och en sammanfattning av vad…
Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med sex nyskrivna artiklar som kommenterar originaltexten.
Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med sex…
Mentorskapsprogrammet fokuserar på en karriär inom de areella näringarna.
