Vilka katastrofer och skador har historiskt sett drabbat den svenska skogen? Hur omfattande är de olika skadorna och hur ofta inträffar de? De senaste decennierna är det framförallt stormfällningar och skogsbränder som har uppmärksammats i media och på senare år även granbarkborrens härjningar. Samtidigt påverkas skogen hela tiden av skadeinsekter, svampar och betesskador. Hur inverkar klimatförändringar på skadebilden?
För den enskilde skogsägare som råkar ut för en omfattande skada kan det vara en katastrof. Men för Skogssverige som helhet kan det mesta som har skett betraktas som övergående. Till och med stormen Gudrun 2005, som fällde nära tre procent av hela landets skogsförråd, är idag närmast att betrakta som ett ”hack i kurvan”.
Massmedia förmedlar gärna bilder och reportage från spektakulära stormar och skogsbränder medan vardagliga skogsskador som rotröta, insektsangrepp och älgbete passerar förbi mer obemärkt. Hur påverkar dessa förhållanden inriktningen av olika åtgärder, anvisningar och ny lagstiftning på området?
Symposiet syftar till att identifiera kunskapsbehovet för att förbättra vår beredskap inför skogliga skador och katastrofer.
Program finns i pdf:n ovan.
till stiftelsens sekreterare Rebecka Millhagen Adelswärd: rma@cgastiftelse.se
Vänligen meddela då särskilda önskemål om kost och eventuella allergier. Deltagandet är kostnadsfritt.
********
Carl-Göran Adelswärds stiftelse bildades 2014 och har till ändamål att främja vetenskaplig forskning om den svenska herrgårdskulturen och om den svenska skogsanvändningens historia. I det senare inbegrips bland annat virke och bränslen, men även skogens betydelse för jakt och bete.
Stiftelsen tar nu initiativ till ett symposium där det aktuella forskningsläget om skogliga katastrofer och skogsskador genom tiderna skall redovisas och diskuteras, i syfte att stimulera till studier som rör detta kunskapsområde som Carl-Göran Adelswärds stiftelse har till ändamål att stödja.
29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är viktigt att vara delaktig i arbetet.
29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är…
September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med sex nyskrivna artiklar som kommenterar originaltexten.
September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med…
15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur NGT-växter ska regleras i EU. Växtnoden, som bildades som ett stöd för svenska beslutsfattare i frågan har nu slutfört sitt uppdrag.
15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur…
12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har direkt bäring på brukandet av skog. Historiskt var det den akademiska benämningen för skoglig forskning. Endast för akademiens ledamöter.
12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har…
