Skogshushållning är ett samlingsbegrepp för de kunskapsområden som har direkt bäring på brukandet av skog och var historiskt den akademiska ämnesbenämningen för skoglig forskning. Med tiden har ämnet delats upp i mer specialiserade skogliga ämnen, en utveckling som i stort sett alla vetenskapliga fält genomgått. Senare, med utvecklingen vi sett om skogens bredare roll i samhället, har även andra vetenskapliga fält knutits närmare den skogliga forskningen och utbildningen.
Överläggningen riktar sig den här gången till akademiledamöter. Den kan följas såväl på plats som digitalt.
En självklar del för skogshushållningens ämnen har varit att fungera som en tvärvetenskaplig miljö för att ta fram för skogsbruket relevant kunskap. För att kunna fungera som sådan krävs en kritisk massa av kvalificerade forskare med kompetens inom skogshushållning i vid mening, samt att dessa även samverkar med kolleger inom andra fält och särskilt med praktiskt skogsbruk. Det är i detta sammanhang viktigt att skogshushållningens tvärvetenskapliga ansats handlar om att, utöver hållbar virkesproduktion, möta skogsbrukets alla behov.
På senare tid har de centrala skogshushållningsämnena fått en lägre profil inom den skogsrelaterade forskningen. Nya kompetenser har kommit att efterfrågas inom skogssektorn och som en följd av detta har skogsbrukskompetens fått en lägre prioritet. SLU har svårigheter att besätta professurer. Myndigheter och näringsliv förefaller ha svårigheter att rekrytera till befattningar som kräver ingående skogsbrukskompetens. De stora forskningsfinansiärerna saknar en tydlig inriktning på skogshushållning och ämnena förefaller bli alltmer marginaliserade och fragmenterade.
Syftet med denna överläggning är att diskutera vägar framåt och hur KSLA kan stärka fokus på och kompetensen inom skogshushållningens ämnen, inklusive attraktionskraften för utbildning och forskning. Såväl näringsliv, forskningsfinansiärer och universitet har en roll i att höja attraktionskraften och kompetens inom skogshushållningens ämnen.
29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är viktigt att vara delaktig i arbetet.
29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är…
September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med sex nyskrivna artiklar som kommenterar originaltexten.
September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med…
15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur NGT-växter ska regleras i EU. Växtnoden, som bildades som ett stöd för svenska beslutsfattare i frågan har nu slutfört sitt uppdrag.
15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur…
25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.
25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…
