Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel – ett verktyg för företags- och landsbygdsutveckling i Sverige?

En viktig strategi för att främja tillväxten på landsbygden i andra EU-länder har varit att ursprungsmärka (”certifiera”) lokalt producerade livsmedel enligt ett system som utvecklats inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Märkningarna ”Skyddad ursprungsbeteckning”

(SUB), ”Skyddad geografisk beteckning”(SGB) och ”Garanterad traditionell specialitet” (GTS) har med framgång använts inom EU för att främja lönsamheten i enskilda landsbygdsföretag.

Medan bland annat Italien har ett par hundra ursprungsmärkta livsmedel, varav Prosciutto di Parma (parmaskinka) och Parmigiano Reggiano (parmesanost) hör till de mest kända, finns i Sverige bara enstaka produkter med skyddat namn. Svecia, Skånsk spettkaka respektive Bruna

bönor från Öland är SGB-registrerade; Hushållsost och Falukorv får märkas med GTS medan endast Kalix löjrom hittills fått rätt till SUB-certifiering, d v s den som innebär högst krav, men också starkast skydd.

Många frågar sig varför det har gått så trögt i Sverige. Kan ursprungsmärkningen även här bli ett verktyg för ökad lönsamhet hos svenska landsbygdsföretag och därmed bidra till landsbygdsutveckling i Sverige? Under ett heldagsseminarium kommer forskare, rådgivare, lantbrukare och företrädare för konsumenter och myndigheter att diskutera vad EU-märkning innebär för konsumenter och producenter; hur certifieringen genomförs och vilka möjligheter den medför.

Seminariet arrangeras i samarbete mellan Södertörns högskola, KK-stiftelsen, Hushållningssällskapens Förbund och Kungl. Skogs- och lantbruksakademien (KSLA). Moderator är AnnHelen Meyer von Bremen.

Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel – ett verktyg för företags- och landsbygdsutveckling i Sverige?

Publicerad 12 december, 2010

Kommande aktiviteter

Reformerad CAP för ökad konkurrenskraft

29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är viktigt att vara delaktig i arbetet.

Reformerad CAP för ökad konkurrenskraft

29/4: Utformningsarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP 2028, pågår och det är…

Skandinaviens jagt, djurfänge och vildafvel jemte jagtlexicon

September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med sex nyskrivna artiklar som kommenterar originaltexten.

Skandinaviens jagt, djurfänge och vildafvel jemte jagtlexicon

September: Samtal om KSLA:s senaste nytryck: Swederus jaktbok från 1832, kompletterad med…

Fritt fram för Gensaxen i EU?

15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur NGT-växter ska regleras i EU. Växtnoden, som bildades som ett stöd för svenska beslutsfattare i frågan har nu slutfört sitt uppdrag.

Fritt fram för Gensaxen i EU?

15/4: EU:s institutioner Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet har nu enats om hur…

Skogshushållning i forskningen och för näringen

12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har direkt bäring på brukandet av skog. Historiskt var det den akademiska benämningen för skoglig forskning. Endast för akademiens ledamöter.

Skogshushållning i forskningen och för näringen

12/3: Skogsavdelningens våröverläggning handlar om skogshushållning, samlingsbegreppet för de kunskapsområden som har…