Vingslag över Haga – Från Kungens Haga till Edelcrantz Skuggan

Seminarium

Vingslag över Haga – Från Kungens Haga till Edelcrantz Skuggan Mer information
Mer information

Huvud2

Från Kungens Haga till Edelcrantz Skuggan

Om nöjet och nyttan av engelska landskap i Högan Nord

År 1790 sände Gustav III sin handsekreterare, professorn i litteraturhistoria, direktören vid Operan, ledamoten av Svenska Akademien, poeten med mera, Abraham Edelcrantz på en europeisk rundresa för att värva skådespelare och köpa konst. Resultatet blev magert. Hos Edelcrantz väcktes mer ett intresse för ekonomi och teknik. Det resulterade i hemförande av ångmaskiner och utvecklande av en optisk telegraf liksom idéer om förbättrade engelska lantbruksmetoder.

På Roslagstorpet på Djurgården anlade han efter hemkomsten en trädgård med växter från olika världsdelar, byggde en ”engelsk” villa och odlade upp markerna omkring på det ”engelska sättet.” Han gav också platsen ett nytt namn, Skuggan.

Edelcrantz såg också till att Lantbruksakademien grundades – med honom sig själv som direktör – och att akademien fick ett praktiskt vetenskapligt experimentalfält förlagt till Norra Djurgården.

Kungens Haga och Edelcrantz Skuggan var varandras motpoler inom det engelska landskapsbegreppet, med ett orört pastoralt mot ett intensivt brukat landskap. Skuggan är att betrakta som en stor märkvärdighet, i det att det är den organiserade lantbruksvetenskapens, den gröna sektorns, födelseplats i Sverige.

Ulrich Lange, ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Vingslag över Haga

En föreläsningsserie i samarbete mellan sex akademier och Kommittén för Gustavianska Parken.

Sex kungliga akademier i samverkan presenterar en föreläsningsserie i samarbete med Kommittén för Gustavianska Parken. Temat är en resa i tiden över Haga och Brunnsviken, parkens idémässiga bevekelsegrunder och tillkomst. Omgivningens och parkens historia speglas ur våra olika akademiers synvinklar och kunskapsområden.

Serien inleder ett akademiöverskridande samarbete med avsikt att reflektera över företeelser utifrån akademiernas skilda perspektiv.

Medverkande är representanter för Kungl. Akademien för de fria konsterna (1735), Kungl. Vetenskapsakademien (1739), Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1753), Kungl. Musikaliska akademien (1771), Svenska Akademien (1786) samt Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (1811).

Föreläsningarna hålls kl 15.00 i Konstakademiens hörsal Fredsgatan 12, Stockholm.

Därtill inbjuds till två promenader i Haga.


Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande generationer och för att ha kontroll över det mest grundläggande villkoret för vår existens både som människor och stat, nämligen vår livsmedelsproduktion.

Brukande av mark- och vatten – att sätta värde på det ovärderliga

11/2: Vår jordbruksmark är en strategisk resurs som vi förvaltar för kommande…

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna inom KSLA:s försörjningsberedskapsprogram.

Försörjningsberedskap – vilka steg behöver tas i de areella näringarna?

18/2: RIFO-seminarium om försörjningsberedskap. Seminariet utgår från slutsatserna av de fyra arbetsgrupperna…

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn. Det syftar till att omvandla biodiversitetsåtgärder till konkreta ekonomiska incitament med fokus på genomförbarhet, transparens, acceptans och effektivitet.

Biologisk mångfald som inkomstkälla – forskning och praktik

25/3: Seminariet belyser de befintliga möjligheter och hinder inom skogs‑ och jordbrukssektorn.…

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka acceptansen för sitt skogsbruk är att satsa mer på naturlig föryngring av tall och öka andelen tall och lärk på granens bekostnad. Och tänka på hyggets utformning i landskapet.

Trivsammare skogar – en väg att minska polariseringen kring den brukade skogen?

11/2: Två av arbetsgruppens 39 idéer för hur en skogsägare kan öka…