Räddaren i nöden, mot det hållbara samhället genom biobaserad ekonomi. Laxen i Östersjön går mot bättre tider genom strikta förvaltningsåtgärder. Fåglarna trivs i ”nya” skogen, skogslagstiftningen har förbättrat skogens mångfald. IT-revolution i skogen, laserskanning har gett ”data åt alla”. ”Den ljusnande framtid är vår” – god arbetsmarknad för skogsakademiker, men för få söker utbildningarna. Skogsbruket och artskyddsförordningen i teori och praktik. Klimateffekter med biobränsle, mindre koldioxid i atmosfären är vägen att gå. Remisser, utlysningar, kalendarium. Och mera!
Trevlig läsning!
Du som laddar ner här till höger, sparar pdf:n och öppnar den i din Acrobat Reader: Vi rekommenderar att visa tvåsidigt/dubbelsidigt med försättsblad.
Det smög sig in ett förargligt fel i fotosyntesformeln på sidan 5 i den ursprungliga versionen. Felet är rättat i den pdf som nu ligger här till höger. Den bläddringsbara versionen har därmed också fått en ny länk, vilket innebär att den länk som skickats ut tidigare inte längre stämmer.
Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp.
Om kons mångfacetterade roll i samhället från 1800-talet till idag.
With an expected world population of 9 billion people in 2050, the global need for Food, Fibre and Fuel has become a matter of high political concern. Beyond 2030 the production of “the three F’s” is expected to compete for limited land and water resources.
År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
