Kon, människan och världen – KSLAT nr 1-2023

Kon, människan och världen – från urtid till nutid


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Att kor behövs och att mjölk och nötkött bidrar till en god kosthållning är nog en allmän uppfattning. Men vi i den industrialiserade världen kan behöva se över de mest extrema produktionsformerna.

I denna skrift presenteras utvecklingen av kons roll i samhället med början på 1800-talet och fram till idag. Syftet med arbetet är att allsidigt belysa nötkreaturens mångfacetterade roll både som livsmedelsförsörjare, miljövårdare och samhällsbyggare men även att ta upp dagens problematik med storskalig djurhållning samt klimatbelastning och negativ miljöpåverkan.

Hur framtidens livsmedelsproduktion, som på ett globalt plan tar hänsyn till både klimatpåverkan, ökat behov av livsmedel och foder, socioekonomiska situationer i fattiga länder, djurvälfärd och låg antibiotikaförbrukning ska se ut, är en stor utmaning. Kanske är det så att samhället behöver acceptera en viss klimatpåverkan från nötkreatur.

En av artiklarna har översatts till danska och publicerats i danska Maskinbladet/Bovi. Artikeln är dessvärre låst på webbplatsen, men det finns en pdf av den.


Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Rapport Trivsammare skogar_39 ideer

Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.

Rapport Trivsammare skogar_39 ideer

Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.

Verksamhetsberättelse 2003 – KSLAT nr 11-2004

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.

Verksamhetsberättelse 2003 – KSLAT nr 11-2004

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens (KSLA) uppgift är att till samhällets gagn främja och utveckla den gröna sektorn. Detta är en sammanställning av KSLA:s verksamhetsberättelse från 2003.

Freja8_2012

Freja8_2012