Feminisering av Moder Natur – KSLAT nr 12-2003


Så kan vi minska polariseringen i skogsdebatten Mer information
Mer information

Östrogener i naturen och i livsmedel

Konferens den 29 oktober 2002

Feminisering av Moder Natur? Kan något bli mera feminint än en moder, kan man undra. Med Rachel Carsons bok ”Tyst vår” blev vi för första gången medvetna om farorna med de kemiska medlen i miljön, när vi såg de negativa effekterna av de först så lovande herbiciderna och pesticiderna. Är östrogener ett nytt miljöhot, med oanade konsekvenser, som vi nu står inför? Kan vi inte bara bli sjuka av det vi äter eller får i oss, utan kan vi också förlora vår könsidentitet? Titeln antyder det, ”Feminisering av Moder Natur”.

Bakgrunden till denna konferens är ny  kunskap och insikt. En ny typ av kemiska ämnen, som inte är konstgjorda eller artfrämmande, nämligen de kvinnliga könshormonerna eller ämnen med liknande effekt, tycks kunna ge en helt ny typ av störningar, när de finns på fel plats i naturen. Det finns en hel rad observationer som oroar.

Redovisningen sammanställd under medverkan av farm. dr Jan G. Bruhn, professor Åke Bruce och akademiagronom Tord Eriksson

 


Barksätter Landskapsplan Appendix

Barksätter Landskapsplan Appendix

Framtida möjligheter till ökat utnyttjande av naturresurser – KSLAT nr 3-2001

Framtida möjligheter till ökat utnyttjande av naturresurser – KSLAT nr 3-2001

Freja3_2013

Freja3_2013

Jorden vi ärvde – KSLAT nr 6-2012

Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.

Jorden vi ärvde – KSLAT nr 6-2012

Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.