Feminisering av Moder Natur – KSLAT nr 12-2003


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Östrogener i naturen och i livsmedel

Konferens den 29 oktober 2002

Feminisering av Moder Natur? Kan något bli mera feminint än en moder, kan man undra. Med Rachel Carsons bok ”Tyst vår” blev vi för första gången medvetna om farorna med de kemiska medlen i miljön, när vi såg de negativa effekterna av de först så lovande herbiciderna och pesticiderna. Är östrogener ett nytt miljöhot, med oanade konsekvenser, som vi nu står inför? Kan vi inte bara bli sjuka av det vi äter eller får i oss, utan kan vi också förlora vår könsidentitet? Titeln antyder det, ”Feminisering av Moder Natur”.

Bakgrunden till denna konferens är ny  kunskap och insikt. En ny typ av kemiska ämnen, som inte är konstgjorda eller artfrämmande, nämligen de kvinnliga könshormonerna eller ämnen med liknande effekt, tycks kunna ge en helt ny typ av störningar, när de finns på fel plats i naturen. Det finns en hel rad observationer som oroar.

Redovisningen sammanställd under medverkan av farm. dr Jan G. Bruhn, professor Åke Bruce och akademiagronom Tord Eriksson

 


Barksätter Landskapsplan Appendix

Barksätter Landskapsplan Appendix

Växtskyddsmedlens miljöpåverkan – idag och i morgon – KSLAT nr 1-2010

År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.

Växtskyddsmedlens miljöpåverkan – idag och i morgon – KSLAT nr 1-2010

År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.

SOLMED nr 14 Svensk potatisodling

Utvecklingen under 1900-talet och potatisen i forskning och undervisning vid Institutionen för växtodlingslära i Ultuna 1957–1991.

SOLMED nr 14 Svensk potatisodling

Utvecklingen under 1900-talet och potatisen i forskning och undervisning vid Institutionen för växtodlingslära i Ultuna 1957–1991.

Verksamhetsberättelse 2017 – KSLAT nr 2-2018

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2017.

Verksamhetsberättelse 2017 – KSLAT nr 2-2018

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2017.