Har vackra landskap någon kraftfull försvarsadvokat i en tid när jord och skog förväntas leverera bröd, brädor och bränsle i en omfattning som aldrig tidigare? En personlig essä av Jenny Jewert.
Vad är vacker natur? Ligger skönheten i betraktarens öga, eller finns det fog för att ge en viss elit – landskapsarkitekten, naturvårdaren, skogs- och agrarhistorikern, konstnären – tolkningsföreträde i planeringen av brukande och exploatering av landskap? Har vackra landskap någon kraftfull försvarsadvokat i en tid när jord och skog förväntas leverera bröd, brädor och bränsle i en omfattning som aldrig tidigare?
I denna skrift behandlas naturens skönhet från ett historiskt, filosofiskt och evolutionsbiologiskt perspektiv. Vad menar filosoferna med ytlig estetik? Är vi biologiskt programmerade att tilltalas av vissa miljöer, eller växlar våra landskapspreferenser lika kvickt som modet inom konfektion och inredning? Hur har vår syn på vad som är vackra landskap förändrats över tid?
I en personlig essä får läsaren besöka Frödings landskap, soptippar som blivit populära utflyktsmål och pittoreska fjällmiljöer. Kanske är ett paradigmskifte på gång som innebär att allt fler människor kommer att betrakta det uthålliga som det sköna?
Jenny Jewert är skribent och journalist med inriktning mot vetenskap, miljö och politik. Initiativtagare till skriften är KSLA:s Kommitté för miljöfrågor, numera Kommittén för hållbar utveckling.
Indirekta CO2-effekter av ändrad markanvändning, Ägarintresse/allmänintresse – ett evigt spänningsfält, Svenskt djurskydd är inte bäst i klassen, Sverige världsbäst på skogsenergi…
Både handel och livsmedelstillverkare gör sig till uttolkare för konsumenternas behov, men görs det över konsumentens huvud? Riskerar utvecklingen att leda till minskad mångfald av producenter och därmed i förlängningen minskade valmöjligheter för konsumenten?
Skogsfrågor i vid bemärkelse regionaliseras och globaliseras snabbt. Samtidigt står Sverige relativt illa rustat, personellt och institutionellt, att möta och dra nytta av denna internationalisering. För att komma till rätta med bristerna och bygga upp en resurs- och rekryteringsbas krävs analyser, målformuleringar, planering, strategier och åtaganden från såväl institutioner och myndigheter som företag och internationella organisationer.
Hur ser sambanden mellan friluftsliv och folkhälsa egentligen ut, och hur bör samhällets stöd till friluftslivet utvecklas? Det var huvudfrågorna under en konferens på temat ”Friluftsliv – Framtid – Folkhälsa” som anordnades av Frisam, Friluftsrådet, Upplandsstiftelsen och KSLA i samverkan.
