Verksamhetsberättelse 2022 – KSLAT nr 2-2023

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2022.


Johanna Dernfalk ny sekreterare på Jordbruksavdelningen Mer information ✕
Mer information

Innehåll:

Preses har ordet

Akademisekreterarens reflektioner från 2022

Verksamheten: Högtidssammankomsten • Ordinarie sammankomster • Årets aktiviteter • Mötesplatsen KSLA • Projekt • Publiceringsverksamheten • Avgivna remisser • Anslag, stipendier, priser, belöningar

Donationsgårdarna: Barksätters egendom • Enaforsholm Fjällgård

Organisationen: Övergripande organisation • Operativ organisation • Bibliotek, arkiv och historiska projekt (BAHP) • Uppföljning av KSLA:s miljöpolicy • Nya ledamöter • In memoriam • Personal

Bifogad pdf är lågupplöst.
Om du önskar en högupplöst pdf, skicka ett e-postmeddelande om det till akademien@ksla.se.

Akademiens ledamöter behöver inte beställa skriften, den kommer automatiskt.


Verksamhetsberättelse 2021 – KSLAT nr 3-2022

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2021.

Verksamhetsberättelse 2021 – KSLAT nr 3-2022

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien året som gick – 2021.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Växtskyddsmedlens miljöpåverkan – idag och i morgon – KSLAT nr 1-2010

År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.

Växtskyddsmedlens miljöpåverkan – idag och i morgon – KSLAT nr 1-2010

År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.

SOLMED nr 62 Den svenska lantbrukslitteraturen från äldsta tid t o m år 1850

Bibliografisk förteckning uppgjord av Per Magnus Hebbe

SOLMED nr 62 Den svenska lantbrukslitteraturen från äldsta tid t o m år 1850

Bibliografisk förteckning uppgjord av Per Magnus Hebbe