Hästen – en resurs i dagens samhälle – KSLAT nr 4-2000


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

Hästen engagerar många människor i dagens Sverige, alltifrån trav och ridsport på toppnivå till ridskolor, ponnyridning, promenadridning och hästuppfödning. Hästen betyder mycket i samhället, både ekonomiskt och känslomässigt. Kontakten med hästar berikar livet för många.
Hästsektorn är också betydelsefull för jordbruket. Produktionen av hästfoder som havre, hö och bete betyder mer för jordbruket än oljeväxter och sockerbetor sammantagna. Vidare behövs stallar, utrymme, service. Jordbruket har en viktig kund att ta vara på, en viktig sektor att utveckla.

Vi behöver betande djur för landskapets skull. Hästen är viktig också i den funktionen och den ger oss upplevelser, inga köttöverskott. Det är viktigt att vi i Sverige kan ta tillvara de utvecklingsmöjligheter hästen ger, på olika  plan. Vi har ett fantastiskt utgångsläge jämfört med de flesta andra länder. Sverige är näst Island Europas hästtätaste land i relation till befolkningen. Hästen är hos oss basen för en folksport för att inte säga en folkrörelse. Vi har gott hästmaterial, lämplig terräng och ett mycket stort hästkunnande.

Målet med konferensen den 27 oktober 1999 var att lyfta fram dessa frågor. Resultatet är sammanställt här.


Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Verksamhetsberättelse 2005 – KSLAT nr 4-2006

Akademien är en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet. Akademien är vidare en oberoende och granskande organisation, som till samhällets gagn ska främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft. Verksamhetsplanen 2005–2008, beslutad av akademikollegiet 2004, var den yttre ramen för akademiens arbete under 2005.

Verksamhetsberättelse 2005 – KSLAT nr 4-2006

Akademien är en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet. Akademien är vidare en oberoende och granskande organisation, som till samhällets gagn ska främja ett hållbart och ekonomiskt bärkraftigt nyttjande och vård av jord, skog, växter, djur, vatten och luft. Verksamhetsplanen 2005–2008, beslutad av akademikollegiet 2004, var den yttre ramen för akademiens arbete under 2005.

Slam och tekniska lösningar – nuläge och alternativ

Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 4

Slam och tekniska lösningar – nuläge och alternativ

Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – workshop 4

KSLA Nytt 4-2011

Sista numret under 2011 – med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År!

KSLA Nytt 4-2011

Sista numret under 2011 – med önskan om en God Jul och ett Gott Nytt År!