Bekämpningsmedel i vatten – KSLAT nr 8-2001


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

– vad vet vi om förekomst och effekter?

Konferens den 4 oktober 2000. Få miljöfrågor har rönt så stor och tidig uppmärksamhet och som en följd därav debatterats, studerats vetenskapligt, åtgärdats på olika sätt o s v som användning av bekämpningsmedel och negativa effekter därav. I kontakter med problematiken kring bekämpningsmedel och rester av sådana i vatten har perspektivet varierat men det har alltid funnits anledning att ställa sig frågan ”Vad vet vi om förekomst och effekter?” Likaså har alltid oron för vad som händer i miljön och känslan av att det görs för lite funnits med.


Mat för Livet – om framtidens livsmedel

En rapport från projektet ”Mat för livet”.

Mat för Livet – om framtidens livsmedel

En rapport från projektet ”Mat för livet”.

Freja ANH 2011-4

Freja ANH 2011-4

KSLA Nytt 4-2015

Julnummer! Bruka utan att förbruka. Historiska agrara landskap för samtid och framtid. Rapporter från seminarier om skogen och urbaniseringen, om vattenbufflar och om vetenskapens ansvar för att omvandla kunskap till politik. Och mer! Trevlig läsning!

KSLA Nytt 4-2015

Julnummer! Bruka utan att förbruka. Historiska agrara landskap för samtid och framtid. Rapporter från seminarier om skogen och urbaniseringen, om vattenbufflar och om vetenskapens ansvar för att omvandla kunskap till politik. Och mer! Trevlig läsning!

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.

Klassificering av sjöar och vattendrag – KSLAT nr 3-2009

EUs vattendirektiv inbjuder till många olika diskussioner om till exempel miljömålskonflikter, principer för betalningsansvar, praktiska åtgärder och mycket annat. En av de vanligaste frågorna i anslutning till införandet av vattendirektivet, såväl från tjänstemän och praktiker som från skogs- och lantbrukare, är ”Hur gör man i andra länder?” De flesta är mer eller mindre osäkra och söker hämta goda idéer från andra länder inom EU.