Ämnet för denna konferens griper över ett stort antal vetenskapliga discipliner, teori – praktik, olika samhällssektorer och inte minst jordbruk, skogsbruk och fiske, de näringar som ligger inom akademiens intressesfär. Dessa tre näringar, och även därtill knuten produktionsmedels-och förädlingsindustri är i sina verksamheter djupt beroende av biologisk mångfald och hur man kan kommunicera frågor och problem kring nyttjandet och förvaltningen av biologisk mångfald.
Detta kompliceras än mer av att idag verkar dessa delar av näringslivet på en global marknad, där man – beroende på var i världen man befinner sig – gör helt olika prioriteringar kring biologisk mångfald. Det är lätt att kommunikation av biologisk mångfald görs till ett enkelspårigt budskap om kronor och ören. Hur mycket är näringarna eller konsumenterna villiga att betala för en viss biologisk mångfald? Detta synsätt måste vi snarast komma bort ifrån, och i stället försöka inse och förstå de långsiktiga värdena både ur materiell, estetisk, etisk, filosofisk m.fl. synvinklar. Det finns givetvis även ett egenvärde i biologisk mångfald som vi ofta glömmer bort.
Endast digitalt publicerad.
Detta nummer av KSLA:s tidskrift ger en sammanfattning av tre års arbete i KSLA:s skogsskadekommitté.
Om kolflödet i det svenska jordbruks- och livsmedelssystemet – en unik sammanställning av kolets kretslopp i den svenska värdekedjan för livsmedel, var i kedjan kolet binds in, lagras i mark och livsmedel och var svinn och läckage uppstår.
Skogen har en viktig roll som koldioxidsänka men också en annan, sannolikt mer betydelsefull roll som utgångsmaterial för förnyelsebar och koldioxidneutral energi eller för att ersätta energiintensiva material som stål och betong.
Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.
