Introduktion an Annika Åhnberg: Kanske har en och annan höjt på ögonbrynet inför dagens överläggningsämne – ”barn och lantbruk i Sverige och i världen”. Varför skulle KSLA ägna sig åt barnfrågor? Min motfråga är: varför inte? Det finns en konvention om Barnets Rättigheter, antagen av FN:s general- församling 1989, ratificerad av världens alla länder utom två (USA och Somalia). Den konventionen ålägger alla oss vuxna, att ta vårt ansvar för barnen och för att deras rättigheter respekteras. Så varför skulle just KSLA vara undantaget från det ansvaret? Det finns också särskilda skäl att ta upp barns rättigheter i samband med jordbruket. Mer om detta nedan.
Eftersom jag är ordförande för Rädda Barnen i Sverige vill jag ta tillfället i akt och påminna om att Konventionen om Barnets Rättigheter faktiskt har sitt ursprung hos Rädda Barnen. Rädda Barnen bildades 1919 – efter det första världskriget – i Storbritannien. Redan 1923 antog man principer om barns rättigheter och dessa principer ligger till grund för konventionen. Man kan konstatera två saker, dels att Rädda Barnen varit en framgångsrik påverkansorganisation, som lyckats med detta och dels att påverkansarbete måste vara mycket långsiktigt. Det tog mer än sextio år att komma fram till konventionen.
Endast digitalt publicerad.
KSLA har sett det som angeläget att belysa utvecklingen och föra en diskussion om de framtida förutsättningarna för en livskraftig livsmedelsproduktion i landet. En del av denna diskussion var överläggningsämnet vid akademiens sammankomst den 15 april 2004: ”Skall vi ha någon livsmedelsproduktion i Sverige i framtiden?”
Hur det gick till under den tid då jordbrukstraktorn introducerades i Sverige? I denna licentiatavhandling undersöks detta under introduktionsperioden 1905–30. Här kartläggs den tekniska utvecklingen under denna tid för alla de traktorer och motorplogar som då fanns på den svenska marknaden.
Vårexkursion – destination Barksätter, Skogligt: ”Vår konkurrenskraft är god!”, Balanserad gödning – ny möjlighet i skogen?, ”Vem älskar den som fet, skallig och tandlös?”, Sápmi som resmål
