Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien. I detta stycke är verksamhetsplanen närmast en kod för akademiens uppträdande för att stärka sitt oberoende, sin opartiskhet och sin allsidighet.
Akademiens förnämsta organisatoriska styrka ligger kanske i det faktum att den är fri och obunden från alla privata och offentliga intressen. Tillsammans med kompetens och allsidighet har detta gett akademien legitimitet i stora delar av samhället. Det är av största betydelse att värna och utveckla denna legitimitet. Därför preciseras kännetecken och arbetssätt, som ska prägla all verksamhet inom akademien. För en organisation som vill verka brett i samhället är kommunikation ett oundgängligt verktyg. Verksamhetsplanen ger riktlinjer för denna kommunikation.
KSLAT nr 1-2005 är tyvärr slut i tryckt version.
Hur vet vi att vi vet? Exkursion. Att lösa klimatproblem på ett hållbart sätt. Skogsskötselns första stapplande steg. Så traktoriserades Sverige. Enaforsholmskursen 2017. Och mycket mer!
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
…
Janne Fogelgren var en av de experter som diskuterade återuppbyggnaden efter tsunamikatastrofen vid KSLAs sammankomst. Panelen var överens om att det finns en betydande risk att man bygger in gamla brister och gamla miljöproblem i de nya samhällen som nu börjar ta form i de flodvågsdrabbade kustområdena. Diskussionen kretsade kring vad som kan och bör göras för att återuppbyggnaden ska bli miljömässigt hållbar.
