Socker är föremål för debatt inom flera olika läger: Inom folkhälsan vill man skylla en del av överviktsproblematiken på en oönskat hög sockerkonsumtion. För många är det lätt att äta för mycket av sockerrika produkter utan att kompensera ett ökat energiintag med en motsvarande ökning av energiförbrukningen. Inom helt andra kretsar vill man se en ökad global frihandel med socker, vilket skulle gagna många producenter i tredje världen och leda till sjunkande priser men sannolikt då också till en ökad sockerkonsumtion.
Sockerbetsodlingen är betydelsefull för många jordbrukare i sydligaste Sverige och där ser man med oro på både konsekvenserna av sjunkande världshandelspriser och olika folkhälsopolitiska åtgärder riktade mot sockerkonsumtionen. Livsmedelsindustrin å sin sida har inget emot sjunkande råvarupriser. Vissa branscher känner dock en naturlig osäkerhet vad gäller folkhälsoaspekterna och strävar efter att minska användningen av vanligt socker genom att ersätta det med andra sötningsmedel. För svenskt vidkommande finns också frågan om betorna kan användas till annat än sötningsmedel. Samtliga dessa aspekter av produktion, handel och konsumtion av socker belystes under KSLAs konferens den 30 mars 2006, som hade planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
De 10 svenska kungliga akademierna har en gemensam broschyr som i korta ordalag presenterar varje akademi för sig. Broschyren har tillkommit på initiativ av Musikaliska akademiens ständige sekreterare Fredrik Wetterqvist och är gjord i samarbete mellan de 10 akademierna. Den finns att tillgå på akademiernas kanslier. Förordet har skrivits av förre Riksmarskalken, professor Svante Lindqvist.
Detta är en rapport från Landskapsforum hos KSLA 7–8 april 2016, där temat var Samarbetsnätverk i landskapet – möjligheter och utmaningar.
Dagens samhälle bokstavligen översvämmas av snabbmatsställen, läskautomater och godiskiosker. Vem klarar stå emot? Sammanställning av en konferens vid KSLA den 5 november 2003 angående säkra matvanor och livsmedel
…
