How to estimate N and P losses from forestry in northern Sweden – KSLAT nr 2-2007


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

There is a restricted amount of scientific knowledge on how different forestry measures quantitatively affect the nitrogen (N) and phosphorus (P) loss from soils to surface waters in northern Sweden. The information is based on a limited number of studies performed during the 1970s and 1980s. That is a period when silvicultural measures e.g. clear-felling, fertilisation and drainage were performed with less considerations for the environment than is generally the case today. Furthermore, the study catchments were located in the southern half of Sweden, implying large uncertainties when applied to the northern boreal region.

This report is from a workshop with the objective to suggest methods, based on sound scientific assumptions, for estimating the N and P leakage to surface waters from different forestry measures in northern Sweden. The methods should yield estimates relevant for international reporting (e.g. PLC5), for assessing national
environmental goals (e.g. no eutrophication) and for characterisations of water objects according to the EU Water Framework Directive.


Landskapsplan Barksätter

Inventering och gestaltningsförslag av landskapsarkitekt Daniel Nilsson.

Landskapsplan Barksätter

Inventering och gestaltningsförslag av landskapsarkitekt Daniel Nilsson.

Stockholmskonferensen 50 år – KSLAT nr 1-2022

Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.

Stockholmskonferensen 50 år – KSLAT nr 1-2022

Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.

Vad gör vi när vi inte vet? – KSLAT nr 2-2004

Jag tror att alla har kommit i kontakt med den här typen av frågor och befunnit sig i beslutssituationer då det har varit brist på kunskap.Det kanske också är så att vi lika ofta har befunnits oss i en situation där vi har trott att vi har mer kunskap än vad vi i själva verket har.

Vad gör vi när vi inte vet? – KSLAT nr 2-2004

Jag tror att alla har kommit i kontakt med den här typen av frågor och befunnit sig i beslutssituationer då det har varit brist på kunskap.Det kanske också är så att vi lika ofta har befunnits oss i en situation där vi har trott att vi har mer kunskap än vad vi i själva verket har.

Menyn och tidens tecken – KSLAT nr 1-2018

Från år 2003 till och med år 2018 finns dokumentation om varje högtidssammankomsts tema och middagsmeny, inklusive hedersledamoten Christina Möllers presentation av måltiden. Här är den dokumentationen i samlad form.

Menyn och tidens tecken – KSLAT nr 1-2018

Från år 2003 till och med år 2018 finns dokumentation om varje högtidssammankomsts tema och middagsmeny, inklusive hedersledamoten Christina Möllers presentation av måltiden. Här är den dokumentationen i samlad form.