År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
Frågorna kring skyddet av våra vattenresurser är fortsatt högaktuella. Hur ska vi skydda våra grödor utan att förstöra miljön? Både lantbruket och myndigheterna har att hantera en rad lagar och förordningar som tjänar till att minska riskerna för användare, konsumenter och miljö. Vad vet vi idag om växtskyddsmedlens miljöpåverkan? Har utvecklingen gått åt rätt håll?
Syftet med KSLA:s konferens hösten 2008 var att samla forskare, myndighetsexperter och avnämare på området för att reda ut kunskapsläget och debattera några aktuella frågeställningar: Hur är läget i Europa och Sverige? Vad betyder halterna i vattnet? Hur hanterar vi risker och vad innebär det nya handlingsprogrammet?
2018 års första nummer: En grönare stad är en skönare stad. Certifiering som drivkraft för hållbarhet. Äganderätt. Älgförvaltning. Glöm inte jordbruket i Afrika. Cirkulär bioekonomi. Och mer!
Detta nummer av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift sätter hästen i centrum. Det handlar om hästens roll och möjligheter som samhällsresurs och här samlas slutsatserna från en serie workshops och en konferens om Hästen i centrum som hölls under 2009.
Kartan som källa till de areella näringarnas geografi och historia
KSLA:s teknikkommitté rapporterar om sitt arbete som har handlat om framtidens teknik i jord- och skogsbruk och om behovet av rådgivning och kompetensförsörjning på teknikområdet.
