År 1962 kom biologen Rachel Carson ut med boken ”Tyst vår”. I den beskrev Carson vad hon uppfattade som förödande effekter av användandet av dåtidens växtskyddsmedel. Risken fanns att insekterna utrotades och även fåglarna skulle dö – och därmed blev våren tyst. Våren har inte tystnat, men det finns fortfarande anledning att diskutera eventuella risker vid användningen av växtskyddsmedel.
Frågorna kring skyddet av våra vattenresurser är fortsatt högaktuella. Hur ska vi skydda våra grödor utan att förstöra miljön? Både lantbruket och myndigheterna har att hantera en rad lagar och förordningar som tjänar till att minska riskerna för användare, konsumenter och miljö. Vad vet vi idag om växtskyddsmedlens miljöpåverkan? Har utvecklingen gått åt rätt håll?
Syftet med KSLA:s konferens hösten 2008 var att samla forskare, myndighetsexperter och avnämare på området för att reda ut kunskapsläget och debattera några aktuella frågeställningar: Hur är läget i Europa och Sverige? Vad betyder halterna i vattnet? Hur hanterar vi risker och vad innebär det nya handlingsprogrammet?
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
Kommittén för Morgondagens Odlingssystem bidrar med inspiration och kunskap för att visa hur en övergång till miljösmarta och produktiva odlingssystem och metoder kan genomföras.
Denna bok ingår i ett bokverk om två volymer som behandlar den gröna näringens utveckling, medaljer, belöningar under drygt 200 år.
Den svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv. Odlingsjord är en begränsad resurs. I en tid när behoven av mat, foder och biomassa ökar i takt med att jordens befolkning växer blir konkurrensen om den goda åkermarken allt större. Trots detta bebyggs stora odlingsarealer i Sverige varje år. Här beskrivs och diskuteras förändringar i Sveriges jordbruksmark sedan 1960-talet.
