I 130 år har Sverige haft utrikesbevakning på jordbruksområdet. Uppdragets innehåll och geografiska täckning har varierat, liksom dess tjänstebenämning. Till en början handlade det om att finna avsättning för svenska mejeriprodukter, men också om att analysera och rapportera om jordbrukets utveckling på stationeringsorten.
Lantbruksrådens uppdrag förändrades med jordbrukspolitiken; miljöfrågor och globala livsmedelsfrågor fick med tiden en mer framskjuten position och arbetet förändrades på ett grundläggande sätt med det svenska medlemskapet i EU.
Svenska lantbruksråd har varit en viktig förmedlande länk i en rad frågor de senaste hundra åren. Men det är helheten av lantbruksrådsbefattningens arbete som är det viktiga. Institutionella och personliga kontakter, närvaro över år och decennier, konstans, institutionellt minne, ett nätverk som vidgas och förnyas, är arbetets kärna. I en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor kommer detta att även framgent vara viktigt.
Redaktion: Inge Gerremo, Ingemar Nilsson, Bengt-Olof Svensson och Per Eriksson.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
Denna skrift är tyvärr slut i tryck.
Uttrycket ”den svenska skogsmodellen” började användas i samband med 1993 års skogspolitiska beslut, som innebar en avreglering jämfört med tidigare. Ledorden blev ”frihet under ansvar”. Under de senaste åren har det förts en intensiv diskussion om modellen fungerar eller ej. KSLA:s skogsskötselkommitté tar sig an frågan i denna skrift.
…
En tvåtusenårig lantbrukslära från romarriket
This report is from a workshop with the objective to suggest methods, based on sound scientific assumptions, for estimating the N and P leakage to surface waters from different forestry measures in northern Sweden.
