I 130 år har Sverige haft utrikesbevakning på jordbruksområdet. Uppdragets innehåll och geografiska täckning har varierat, liksom dess tjänstebenämning. Till en början handlade det om att finna avsättning för svenska mejeriprodukter, men också om att analysera och rapportera om jordbrukets utveckling på stationeringsorten.
Lantbruksrådens uppdrag förändrades med jordbrukspolitiken; miljöfrågor och globala livsmedelsfrågor fick med tiden en mer framskjuten position och arbetet förändrades på ett grundläggande sätt med det svenska medlemskapet i EU.
Svenska lantbruksråd har varit en viktig förmedlande länk i en rad frågor de senaste hundra åren. Men det är helheten av lantbruksrådsbefattningens arbete som är det viktiga. Institutionella och personliga kontakter, närvaro över år och decennier, konstans, institutionellt minne, ett nätverk som vidgas och förnyas, är arbetets kärna. I en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor kommer detta att även framgent vara viktigt.
Redaktion: Inge Gerremo, Ingemar Nilsson, Bengt-Olof Svensson och Per Eriksson.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
Denna skrift är tyvärr slut i tryck.
Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot människors och djurs hälsa. KSLAT nr 5-2022 är en del i det viktiga byggandet av kunskap om antibiotikaresistens och AMR.
Sommarnumret 2014 med information från ett urval av akademiens aktiviteter.
Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?
