I 130 år har Sverige haft utrikesbevakning på jordbruksområdet. Uppdragets innehåll och geografiska täckning har varierat, liksom dess tjänstebenämning. Till en början handlade det om att finna avsättning för svenska mejeriprodukter, men också om att analysera och rapportera om jordbrukets utveckling på stationeringsorten.
Lantbruksrådens uppdrag förändrades med jordbrukspolitiken; miljöfrågor och globala livsmedelsfrågor fick med tiden en mer framskjuten position och arbetet förändrades på ett grundläggande sätt med det svenska medlemskapet i EU.
Svenska lantbruksråd har varit en viktig förmedlande länk i en rad frågor de senaste hundra åren. Men det är helheten av lantbruksrådsbefattningens arbete som är det viktiga. Institutionella och personliga kontakter, närvaro över år och decennier, konstans, institutionellt minne, ett nätverk som vidgas och förnyas, är arbetets kärna. I en värld som knyts samman av handelsströmmar, migration och miljöfrågor kommer detta att även framgent vara viktigt.
Redaktion: Inge Gerremo, Ingemar Nilsson, Bengt-Olof Svensson och Per Eriksson.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
Denna skrift är tyvärr slut i tryck.
Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?
…
