Sedan miljö- och naturvårdsfrågorna på allvar börjat påverka skötseln av världens skogar för ca 20 år sedan så har man valt olika vägar att kombinera uttag av skogsprodukter, annat nyttjande av skogen och bevarande av biologisk mångfald.
Sverige har valt en linje som handlar mycket om att behålla trakthyggesbruket men lämna valda träd/skog. I Danmark och många länder på kontinenten lämnar man trakthyggesbruk och går över till skogsbruksmodeller med kontinuerlig skogstäckning, oftast med flera trädslag och med ett vad man kallar naturnära skogsbruk. Diskussionen om att nyttja liknande metoder i större skala pågår i Sverige.
I april 2009 gjorde KSLA:s skogsskötselkommitté en tredagars studieresa till Danmark och Norra Tyskland för att diskutera metoderna och bevekelsegrunderna varför de infördes där.
Pelle Gemmel, Marie Larsson-Stern, Erik Normark, Anders Dahlberg, Gustaf Egnell, Göran Örlander, Clas Fries.
Denna rapport från en konferens 3 oktober 2000 anlägger ett helhetsperspektiv på det svenska landskapet och dess förändring.
Hur blir man skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession? Idag pågår en rad större förändringar som skapar både utmaningar och möjligheter. Hur de etablerade skogsakademiska utbildningarna ska förhållas till dessa är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?
Rapport från seminariet ”Ursprungsmärkning av lokalt producerade livsmedel” den 13 januari 2011, som arrangerades i samarbete med Södertörns högskola, KK-stiftelsen och Hushållningssällskapens Förbund.
Arbetsgruppen har arbetat utifrån dagens polariserade skogsdebatt, som inte bara grundar sig på skogsbrukets faktiska konsekvenser för biologisk mångfald och klimat utan också på allmänhetens negativa upplevelser av dagens skogsbruksmetoder. Framför allt tycker man inte om hyggen. Gruppens arbete har resulterat i drygt trettio idéer som skulle kunna minska spänningarna i samtalet kring den brukade skogen.
