Sedan miljö- och naturvårdsfrågorna på allvar börjat påverka skötseln av världens skogar för ca 20 år sedan så har man valt olika vägar att kombinera uttag av skogsprodukter, annat nyttjande av skogen och bevarande av biologisk mångfald.
Sverige har valt en linje som handlar mycket om att behålla trakthyggesbruket men lämna valda träd/skog. I Danmark och många länder på kontinenten lämnar man trakthyggesbruk och går över till skogsbruksmodeller med kontinuerlig skogstäckning, oftast med flera trädslag och med ett vad man kallar naturnära skogsbruk. Diskussionen om att nyttja liknande metoder i större skala pågår i Sverige.
I april 2009 gjorde KSLA:s skogsskötselkommitté en tredagars studieresa till Danmark och Norra Tyskland för att diskutera metoderna och bevekelsegrunderna varför de infördes där.
Pelle Gemmel, Marie Larsson-Stern, Erik Normark, Anders Dahlberg, Gustaf Egnell, Göran Örlander, Clas Fries.
Vårnummer med information från ett urval av akademiens aktiviteter m m. Makten över marken – vem bestämmer? Mat, pris och mervärden. Landskapets karaktär. Väldoftande jordbruk. Att rädda havet…
Kommitténs övergripande mål har varit ökad insikt om den biologiska mångfaldens historiska utveckling, nutida tillstånd och tänkbara framtid.
Enaforsholms förvaltningsplan har formats i två steg: först en plan, som beskriver den överordnade målsättningen med förvaltningen av egendomen och sedan en uppföljande del med en detaljerad skötselplan, som följer upp de överordnade principerna. Den skrevs 2013 och har sedan kompletterats 2015.
