Slam som produktionsresurs i svenskt jord- och skogsbruk – del II
KSLA höll under våren 2012 fyra workshops om tillförsel av rötslam till jordbruksmark. Bakgrunden var att KSLA i ett remissvar till Naturvårdsverkets slamutredning erbjudit sig att ta fram mer fakta i frågan genom seminarier och liknande. Vid tillfället för dessa workshops pågick en ny och utökad slamutredning med ett vidare kretsloppsperspektiv. Dessa workshops var, tillsammans med en öppen konferens 2013, avsedda att bistå med fakta och erfarenheter till Naturvårdsverkets utredning.
KSLA:s andra workshop i en serie om slamanvändning i jordbruket hölls torsdagen den 26 april 2012. Temat var främst lagar och regler samt möjligheten till styrning och tillsyn av slamtillförseln till produktiv mark. Olika erfarenheter och förslag till hur brister kan hanteras kom fram under dagen, som gav tillfälle till belysande diskussioner.
Detta är rapporten från denna workshop.
Text: Monica Kling, frilansjournalist, Miljö & JordOrd
2018 års första nummer: En grönare stad är en skönare stad. Certifiering som drivkraft för hållbarhet. Äganderätt. Älgförvaltning. Glöm inte jordbruket i Afrika. Cirkulär bioekonomi. Och mer!
Göran Persson om framtidens energisystem, Marie-Louise gör Rent hus!, Reflektioner från en Kinaresa, Forskningspolitiska kommittén , ”Svenskt” skogsbruk kan svälja koldioxidutsläppen, Finsk modell blir svensk – kanske!
Jordbruket har två mål att arbeta mot: ekonomi respektive miljö. Överlevnaden hänger på ekonomin, det är den som är företagarens mål och måttstock. Anger miljön ramarna i form av olika bestämmelser, skatter och liknande? Om det är så, vad kostar då dessa begränsningar och hur påverkar de möjligheterna på marknaden?
Jag tror att alla har kommit i kontakt med den här typen av frågor och befunnit sig i beslutssituationer då det har varit brist på kunskap.Det kanske också är så att vi lika ofta har befunnits oss i en situation där vi har trott att vi har mer kunskap än vad vi i själva verket har.
