Den 25 april 2013 arrangerade KSLA, Jordbruksverket och Gentekniknämnden seminariet ”Växtförädling 3.0 – nya tekniker och gamla lagar”.
Nya tekniker för växtförädling tas fram i ett rasande tempo. Detta skapar bryderier för juristerna vid EU-kommissionen. Vad är en genetiskt modifierad organism, gmo, och vad är en konventionell gröda? Om modern växtförädling ska kunna bidra till uthålliga odlingssystem måste den teknikbaserade lagstiftningen skrotas.
Utvecklingen är välkänd. Medan odlingen av genetiskt modifierade grödor växer explosionsartat i stora delar av världen (Nord-, Sydamerika, Asien) har EU i princip stängt dörren för gm-grödor. Nationella förbud och ändlösa prövningsprocesser har fått företag och forskare att fly de europeiska fälten och laboratorierna. Det mesta händer numera någon annanstans, både sådant som förskräcker (utveckling av Roundup-resistens) och sådant som väcker förhoppningar (ny kunskap om miljövänliga gm-grödor). Det offentliga har retirerat. Staten är måttligt intresserad av att vara med och garantera att det finns regionalt anpassade sorter, eller att ta det kostsamma ansvaret för att utveckla grödor för ett föränderligt klimat och skärpta miljökrav.
Rapport från det första seminariet inom ramen för KSLA:s försörjningsberedskapsprogram, den 17 januari 2024.
Vid seminariet ”Viltförvaltningen – dags för gemensamt ansvar” den 21 november 2017 avhandlades avsiktsförklaringen ”Handslaget” från 2016.
Rapport från ett hybridseminarium den 19 april 2023.
Vagn J Brøndegaard i Bau- und möbelschreiner nr 11, 1970, s 102–103.
