Nya tekniker för växtförädling tas fram i ett rasande tempo. Detta skapar bryderier för juristerna vid EU-kommissionen. Vad är en genetiskt modifierad organism, gmo, och vad är en konventionell gröda? Om modern växtförädling ska kunna bidra till uthålliga odlingssystem måste den teknikbaserade lagstiftningen skrotas.

Utvecklingen är välkänd. Medan odlingen av genetiskt modifierade grödor växer explosionsartat i stora delar av världen (Nord-, Sydamerika, Asien) har EU i princip stängt dörren för gm-grödor. Nationella förbud och ändlösa prövningsprocesser har fått företag och forskare att fly de europeiska fälten och laboratorierna. Det mesta händer numera någon annanstans, både sådant som förskräcker (utveckling av Roundup-resistens) och sådant som väcker förhoppningar (ny kunskap om miljövänliga gm-grödor). Det offentliga har retirerat. Staten är måttligt intresserad av att vara med och garantera att det finns regionalt anpassade sorter, eller att ta det kostsamma ansvaret för att utveckla grödor för ett föränderligt klimat och skärpta miljökrav.