Kleiner Beitrag – Ein angelsächsischer Pflanzenname

Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 63, Heft 2, 1979, s 190–193.


Sara Österman – ny akademisekreterare från årsskiftet Mer information
Mer information

Kleiner Beitrag

Ein angelsächsischer Pflanzenname: openars(e)

Ur inledningen:

Die Mispel (Mespilus germanica, Pomacea), von strauch- oder baumartigem Wuchse, stammt aus den sudöstlichen Mittelmeerländern bzw. Kleinasien. Sie gelangte frühzeitig nach Griechenland, wo Archilochos und Theophrast sie als μέδπλον erwähnen. Nach Plinius (Nat. hist. XV 84) war sie noch zu Catos Zeit unbekannt, muꞵ aber bald danach unter ihrem griechischen Namen mespilum eingeführt sein. Die Römer führten sie bereits im frühen Mittelalter in West- und Mitteleuropa ein. In Frankreich und Deutschland (vgl. Artname), wahrscheinlich auch England, wurde die Mispel häufig angepflanzt, in einigen Gegenden tritt sie heute noch halb verwildert auf. Um 800 wird sie als mespi-, mispi-, mispolarius im Capitulare de villis so wie in dem Entwurf zu einem Klostergarten von St. Gallen genannt. Die englische Bezeichnung medlar wurde im 14. Jahrhundert dem französischen Terminus medle (medie + ier) entlehnt. In den mittelalterlichen Gärten spielte die Mispel eine gröꞵere Rolle als heutzutage, wo sie nur noch vereinzelt angebaut wird.

 

Litet bidrag

Ett anglosaxiskt växtnamn: openars(e)

Mispeln (Mespilus germanica, Pomacea), en busk- eller trädliknande växt, kommer från de sydöstra Medelhavsländerna eller Mindre Asien. Det kom till Grekland tidigt, där Archilochus och Theophrastus nämner den som μέδπλον. Enligt Plinius (Nat. Hist. XV 84) var den fortfarande okänd på Catos tid, men måste ha införts strax därefter under sitt grekiska namn mespilum. Romarna introducerade den i Västeuropa och Centraleuropa i början av medeltiden. I Frankrike och Tyskland (se artnamn), förmodligen också i England, planterades misplar ofta, i vissa områden är den fortfarande halvvild idag. Omkring år 800 nämns den som mespi-, mispi-, mispolarius i Capitulare de villis och även i utformningen av en klosterträdgård i St. Gallen. Det engelska namnet medlar lånades från den franska termen medlier (medle + ier) på 1300-talet. Mispeln spelade en större roll i medeltida trädgårdar än den gör idag, när den bara odlas sporadiskt.


Har nya tekniker inom växtförädlingen en framtid i EU? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2019

Referat från seminariet ”Will new plant breeding techniques have a future in the EU?” den 15 maj 2019.

Har nya tekniker inom växtförädlingen en framtid i EU? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2019

Referat från seminariet ”Will new plant breeding techniques have a future in the EU?” den 15 maj 2019.

Afrikansk svinpest för första gången i Sverige – KSLAT nr 3-2023

Afrikansk svinpest (ASF) har påvisades hos vildsvin i Sverige i Fagerstatrakten i september 2023. Erika Chenais och Karl Ståhl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om arbetet med det och konsekvenserna.

Afrikansk svinpest för första gången i Sverige – KSLAT nr 3-2023

Afrikansk svinpest (ASF) har påvisades hos vildsvin i Sverige i Fagerstatrakten i september 2023. Erika Chenais och Karl Ståhl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om arbetet med det och konsekvenserna.

Paradigmskifte: Ökat vattenbruk för klimatsmart mat – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2020

Klimatet var temat för 2020 års högtidssammankomst. Professor Kristina Snuttan Sundell höll högtidstalet.

Paradigmskifte: Ökat vattenbruk för klimatsmart mat – KSLA Nytt & Noterat nr 1-2020

Klimatet var temat för 2020 års högtidssammankomst. Professor Kristina Snuttan Sundell höll högtidstalet.

XXV IUFRO World Congress 2019: Forest Research and Cooperation for Sustainable Development – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2019

Rapport från IUFRO:s 25:e världskongress i Curitiba, Brasilien, 9 september–5 oktober 2019.

XXV IUFRO World Congress 2019: Forest Research and Cooperation for Sustainable Development – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2019

Rapport från IUFRO:s 25:e världskongress i Curitiba, Brasilien, 9 september–5 oktober 2019.