Kleiner Beitrag – Ein angelsächsischer Pflanzenname

Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 63, Heft 2, 1979, s 190–193.


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

Kleiner Beitrag

Ein angelsächsischer Pflanzenname: openars(e)

Ur inledningen:

Die Mispel (Mespilus germanica, Pomacea), von strauch- oder baumartigem Wuchse, stammt aus den sudöstlichen Mittelmeerländern bzw. Kleinasien. Sie gelangte frühzeitig nach Griechenland, wo Archilochos und Theophrast sie als μέδπλον erwähnen. Nach Plinius (Nat. hist. XV 84) war sie noch zu Catos Zeit unbekannt, muꞵ aber bald danach unter ihrem griechischen Namen mespilum eingeführt sein. Die Römer führten sie bereits im frühen Mittelalter in West- und Mitteleuropa ein. In Frankreich und Deutschland (vgl. Artname), wahrscheinlich auch England, wurde die Mispel häufig angepflanzt, in einigen Gegenden tritt sie heute noch halb verwildert auf. Um 800 wird sie als mespi-, mispi-, mispolarius im Capitulare de villis so wie in dem Entwurf zu einem Klostergarten von St. Gallen genannt. Die englische Bezeichnung medlar wurde im 14. Jahrhundert dem französischen Terminus medle (medie + ier) entlehnt. In den mittelalterlichen Gärten spielte die Mispel eine gröꞵere Rolle als heutzutage, wo sie nur noch vereinzelt angebaut wird.

 

Litet bidrag

Ett anglosaxiskt växtnamn: openars(e)

Mispeln (Mespilus germanica, Pomacea), en busk- eller trädliknande växt, kommer från de sydöstra Medelhavsländerna eller Mindre Asien. Det kom till Grekland tidigt, där Archilochus och Theophrastus nämner den som μέδπλον. Enligt Plinius (Nat. Hist. XV 84) var den fortfarande okänd på Catos tid, men måste ha införts strax därefter under sitt grekiska namn mespilum. Romarna introducerade den i Västeuropa och Centraleuropa i början av medeltiden. I Frankrike och Tyskland (se artnamn), förmodligen också i England, planterades misplar ofta, i vissa områden är den fortfarande halvvild idag. Omkring år 800 nämns den som mespi-, mispi-, mispolarius i Capitulare de villis och även i utformningen av en klosterträdgård i St. Gallen. Det engelska namnet medlar lånades från den franska termen medlier (medle + ier) på 1300-talet. Mispeln spelade en större roll i medeltida trädgårdar än den gör idag, när den bara odlas sporadiskt.


Om SLO-fonden – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2010

SLO-fonden är en av de fonder som akademien administrerar till nytta för forskning och utveckling inom de gröna näringarna.

Om SLO-fonden – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2010

SLO-fonden är en av de fonder som akademien administrerar till nytta för forskning och utveckling inom de gröna näringarna.

Miljögifterna i Östersjön minskar, ska vi äta mer Östersjöfisk? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Rapport från ett seminarium den 11 maj 2022.

Miljögifterna i Östersjön minskar, ska vi äta mer Östersjöfisk? – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2022

Rapport från ett seminarium den 11 maj 2022.

Vägval i skogen – Aktuellt från KSLA nr 6-2023

Rapport från akademisammankomsten på KSLA 12 oktober 2023.

Vägval i skogen – Aktuellt från KSLA nr 6-2023

Rapport från akademisammankomsten på KSLA 12 oktober 2023.

Innovativt, djärvt, hållbart – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2020

Rapport från ett webbinarium den 19 maj 2020 anordnat av KSLA och RIFO, Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare.

Innovativt, djärvt, hållbart – KSLA Nytt & Noterat nr 2-2020

Rapport från ett webbinarium den 19 maj 2020 anordnat av KSLA och RIFO, Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare.