Kleiner Beitrag – Ein angelsächsischer Pflanzenname

Vagn J Brøndegaard i Sudhoffs Archiv, Band 63, Heft 2, 1979, s 190–193.


Biblioteket är stängt torsdag 5 november! Mer information ✕
Mer information

Kleiner Beitrag

Ein angelsächsischer Pflanzenname: openars(e)

Ur inledningen:

Die Mispel (Mespilus germanica, Pomacea), von strauch- oder baumartigem Wuchse, stammt aus den sudöstlichen Mittelmeerländern bzw. Kleinasien. Sie gelangte frühzeitig nach Griechenland, wo Archilochos und Theophrast sie als μέδπλον erwähnen. Nach Plinius (Nat. hist. XV 84) war sie noch zu Catos Zeit unbekannt, muꞵ aber bald danach unter ihrem griechischen Namen mespilum eingeführt sein. Die Römer führten sie bereits im frühen Mittelalter in West- und Mitteleuropa ein. In Frankreich und Deutschland (vgl. Artname), wahrscheinlich auch England, wurde die Mispel häufig angepflanzt, in einigen Gegenden tritt sie heute noch halb verwildert auf. Um 800 wird sie als mespi-, mispi-, mispolarius im Capitulare de villis so wie in dem Entwurf zu einem Klostergarten von St. Gallen genannt. Die englische Bezeichnung medlar wurde im 14. Jahrhundert dem französischen Terminus medle (medie + ier) entlehnt. In den mittelalterlichen Gärten spielte die Mispel eine gröꞵere Rolle als heutzutage, wo sie nur noch vereinzelt angebaut wird.

 

Litet bidrag

Ett anglosaxiskt växtnamn: openars(e)

Mispeln (Mespilus germanica, Pomacea), en busk- eller trädliknande växt, kommer från de sydöstra Medelhavsländerna eller Mindre Asien. Det kom till Grekland tidigt, där Archilochus och Theophrastus nämner den som μέδπλον. Enligt Plinius (Nat. Hist. XV 84) var den fortfarande okänd på Catos tid, men måste ha införts strax därefter under sitt grekiska namn mespilum. Romarna introducerade den i Västeuropa och Centraleuropa i början av medeltiden. I Frankrike och Tyskland (se artnamn), förmodligen också i England, planterades misplar ofta, i vissa områden är den fortfarande halvvild idag. Omkring år 800 nämns den som mespi-, mispi-, mispolarius i Capitulare de villis och även i utformningen av en klosterträdgård i St. Gallen. Det engelska namnet medlar lånades från den franska termen medlier (medle + ier) på 1300-talet. Mispeln spelade en större roll i medeltida trädgårdar än den gör idag, när den bara odlas sporadiskt.


Månadens karta nr 35

Mars 2026: Fjäderfähållning.

Månadens karta nr 35

Mars 2026: Fjäderfähållning.

Någonting händer faktiskt… i den takt som är möjlig – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2019

Referat från inspirationsföreläsning vid akademikickoff den 21 augusti 2019.

Någonting händer faktiskt… i den takt som är möjlig – KSLA Nytt & Noterat nr 3-2019

Referat från inspirationsföreläsning vid akademikickoff den 21 augusti 2019.

Månadens karta 3

Juli 2023: Karta som visar utvecklingen beträffande skördetröskor 1944–2005, baserad på Jordbruksverkets statistik.

Månadens karta 3

Juli 2023: Karta som visar utvecklingen beträffande skördetröskor 1944–2005, baserad på Jordbruksverkets statistik.

EU:s ökade fokus på skog, hot eller möjlighet för svensk skogsnäring? – KSLA Nytt & Noterat nr 3/4-2020

KSLA bjöd in till samtal kring EU:s syn på skogen i oktober 2020.

EU:s ökade fokus på skog, hot eller möjlighet för svensk skogsnäring? – KSLA Nytt & Noterat nr 3/4-2020

KSLA bjöd in till samtal kring EU:s syn på skogen i oktober 2020.