Skogsägarens mål – KSLAT nr 1-2017


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

En väg till ökad variation i skogen

”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”.

Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift.

Kommittén har analyserat hur skogsägare sätter mål för sitt skogsbruk utifrån sina egna preferenser och framtidsbedömningar, men med beaktande av legala och biologiska begränsningar samt andra externa påverkansfaktorer.

Vi har också simulerat skogens utveckling för ett antal typbestånd där vi testar olika skötselmodeller anpassade till olika ägares mål. För varje skötselmodell har vi analyserat framtida skogsproduktion, ekonomisk avkastning, biologisk mångfald, skogens rekreationsvärde, och – nog så viktigt – risken för att skogen inte ska utvecklas som det var tänkt.

Sammanfattningsvis visar studien att en skogsägare kan göra stor skillnad i skogen – men att det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.

Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att visa tvåsidigt/dubbelsidigt med försättsblad i din Acrobat Reader.

Denna skrift finns inte längre i lager som tryckt.


Jakten på den gröna marknadskraften, del 2 – KSLAT nr 6-2008

Vid KSLAs workshop Jakten på den gröna marknadskraften – del 2, deltog representanter från industri, jordbruk, skogsbruk, naturskydd, myndigheter och forskning och diskuterade nästa generations styrmedel som väver samman miljö och marknad till gagn för konkurrenskraft och miljömål. Målet var att ge kunskap så att Norden inom EU och inom WTO kan bidra till ett grönare regelverk, exempelvis inför nästa omgång EU-program 2014.

Jakten på den gröna marknadskraften, del 2 – KSLAT nr 6-2008

Vid KSLAs workshop Jakten på den gröna marknadskraften – del 2, deltog representanter från industri, jordbruk, skogsbruk, naturskydd, myndigheter och forskning och diskuterade nästa generations styrmedel som väver samman miljö och marknad till gagn för konkurrenskraft och miljömål. Målet var att ge kunskap så att Norden inom EU och inom WTO kan bidra till ett grönare regelverk, exempelvis inför nästa omgång EU-program 2014.

Glyfosat i framtida svensk växtodling – seminarierapport

Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.

Glyfosat i framtida svensk växtodling – seminarierapport

Politiken och sakfrågan avgör odlarens vardag. En helhetsbedömning av vilka konsekvenser ett förbud mot glyfosat innebär för svenskt jordbruk behövs. En rapport från akademisammankomsten torsdag 14 mars 2019.

KSLA Nytt 2-2009

EU och biodrivmedel – ett rundabordssamtal, Sekreteraren har ordet, Aktuell ledamot: Börje Steenberg berättar minnen, Börje Steenbergs självbiografi, bokrecension, Boksläpp på KSLA 6 maj och 22 april, Extra: Recirkulering av CO2 ger förnybart bränsle

KSLA Nytt 2-2009

EU och biodrivmedel – ett rundabordssamtal, Sekreteraren har ordet, Aktuell ledamot: Börje Steenberg berättar minnen, Börje Steenbergs självbiografi, bokrecension, Boksläpp på KSLA 6 maj och 22 april, Extra: Recirkulering av CO2 ger förnybart bränsle

Ekologiska ägg, tack – KSLAT nr 20-2004

Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004

Ekologiska ägg, tack – KSLAT nr 20-2004

Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004