Yrkesmässigt arbetande landsbygdsutvecklare har alltmer blivit en strategisk resurs som ”utvecklingspiloter” i en tid när svensk landsbygd snabbt skiftar karaktär, och innehåller både negativa och positiva tendenser: Jord och skog ger allt mindre sysselsättning men dominerar fortfarande bygdemiljön. Glesbygderna i Smålands och Norrlands inland hotas av snabb avfolkning. Tätortsnära landsbygd tycks bli attraktiv som bomiljö men kräver serviceutveckling och småföretagande, bl.a. i en växande upplevelsesektor.
I denna rapport redovisar professor emeritus Ulf Renborg och en stödgrupp av sakkunniga ett första förslag till kurser vid några olika universitet och högskolor, som kan vara av intresse för yrkesverksamma i denna miljö.
Först ges en framtidsinriktad bild av landsbygdsutvecklarens arbetsuppgifter och kompetensbehov. I övrigt redovisas ett 15-tal kurser som exemplifierar ett möjligt matnyttigt utbud inom områdena landsbygdsutveckling, småföretagande, turism och projektledning. Någon fullständig kartläggning av möjligheterna har ej eftersträvats. Det utbud som exemplifieras täcker ett fortbildningsbehov som även kan intressera politiker och planerare på riks-, läns- och kommunplanet, handläggare av utvecklingsstöd exempelvis via EU:s strukturfondsmedel vid myndigheter, banker, intresse- och ideella organisationer osv. Rapporten kan även vara av intresse för fortbildningsanordnare vid universitet och högskolor liksom vid folkhögskolor.
Text: Ulf Renborg
2023 års första höstnummer av Aktuellt från KSLA.
…
Med hänsyn till å ena sidan en ökande världsbefolknings krav på mer och bättre kost och å andra sidan behovet av att använda åkerbruket för produktion av andra resurser än mat – till exempel energi, olika för industriellt ändamål avsedda produkter, rekreation osv. – kan en akut brist på odlingsmark uppstå. Det finns utomordentligt goda skäl att fundera över hur vi egentligen ser på jordbruksjord, en ändlig resurs.
För att kunna föra meningsfulla samtal om skogens nyttjande och hållbara förvaltning är det viktigt att deltagande parter lägger samma betydelse i olika begrepp. Definitioner ändrar innebörder i tid och rum, vilket understryker betydelsen av att regelbundet hitta ett gemensamt språk. Denna skrift är ett första steg att strukturera dialogen om skogens framtida förvaltning.
Sommarnumret 2014 med information från ett urval av akademiens aktiviteter.
Årets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat.
Höstnummer med information från ett urval av akademiens aktiviteter m m. Berteboskonferensens huvudanförande. EU 20 år med vattenfrågor i fokus. Det antropogena kolkretsloppet. Med sikte på framtida jordbrukspolitik. Ryskt skogsbruk…
Detta nummer av KSLA:s tidskrift ger en sammanfattning av tre års arbete i KSLA:s skogsskadekommitté.