Mindre kväveförluster i foderodling – KSLAT nr 4-2002


Al Gore utsedd till hedersledamot i KSLA som erkännande för sitt inspirerande och långsiktiga ledarskap i klimatfrågan Mer information ✕
Mer information

Konferens den 22 oktober 2001 i samarbete med Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning

Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning finansierar olika forskningsprojekt och tar initiativ till olika projekt. Det forskningsprojekt som diskuteras här heter ”Kvävehushållning och kväveförluster – förbättringsmöjligheter i praktiskt jordbruk”. Projektet är baserat på den forskning och de forskningsresultat som finns, men även praktisk erfarenhet som man har i näringen kommer med i en lista på förslag till åtgärder om hur man kan gå till väga i det praktiska jordbruket för att om möjligt förbättra kvävehushållningen. Vid detta tillfälle koncentrerar vi oss på animalieproduktionen, hela kedjan från foderodlingen via foderomvandlingen till stallgödselhanteringen. Avsikten är också att detta engagemang skall bli ett led i hela projektets syfte att komma fram till en lista på lämpliga åtgärder att vidta i det praktiska jordbruket.


KSLA Nytt 3/4-2020

Årets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat.

KSLA Nytt 3/4-2020

Årets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat.

Verksamhetsberättelse 2016 – KSLAT nr 2-2017

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2016.

Verksamhetsberättelse 2016 – KSLAT nr 2-2017

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens verksamhetsberättelse för år 2016.

Verksamhetsberättelse 2015 – KSLAT nr 1-2016

KSLA:s Verksamhetsberättelse 2015

Verksamhetsberättelse 2015 – KSLAT nr 1-2016

KSLA:s Verksamhetsberättelse 2015

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?

Farsoter i Sverige – KSLAT nr 2-2019

Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?