Odlingen Naturen och Människan – KSLAT nr 23-2004

Introduktion av Olle Pettersson – Ett av mina första bidrag till det offentliga samtalet om odlingen och dess avigsidor trycktes på DN-debatt den 28 november 1978. Det hade rubriken ”Rekordskördar till varje pris?”. Där formulerades en skeptisk syn på vad som då kallades programmerad odling och planbesprutning.

Den som följt vad jag sedan skrivit finner snart att de flesta av mina inlägg har ett annat perspektiv. Påfallande ofta är budskapet att jordbrukets problem inte ensidigt eller ens i första hand beror på utnyttjandet av olika kemiska och tekniska hjälpmedel som den industriella utvecklingen ställt till förfogande. I stället är våra tillkortakommanden en spegling av den ursprungliga motsättningen mellan människa och natur. De lösningar som kan krävas för att komma tillrätta med allt som rör sig på modernäringens bakgård måste därför också utgå från denna allra mest grundläggande insikt.

Denna envisa vägran att sluta upp bakom tanken att odlingens sidoeffekter är knutna till bestämda hjälpmedel är ett återkommande tema i det jag skrivit. Ett annat är att man kan finna mycket bättre lösningar om man har en fördomsfri syn på vilka medel och metoder som man tillåter sig att nyttja. Och detta gäller oberoende av vad man vill åstadkomma med hänsyn till produktion, kvalitet eller miljö.

En tredje infallsvinkel är att man inte i för- väg och utan undersökning kan veta vilka hjälpmedel, metoder, system eller kombina- tioner som är bäst. I det avseendet finns det ingen principiell skillnad mellan tämligen praktisk jordbruksforskning och mer grund- läggande sökande efter kunskap om hur naturen och tillvaron är beskaffad. Samma perspektiv återkommer i de inlägg som hand- lar om forskningspolitik. Akademisk frihet när det gäller fläskkotlettens eller rågodlingens problem är en riksangelägenhet på samma sätt och av samma skäl som för all annan forskning.

Frågan om hur vi kan och bör se på relationen mellan Odlingen, Naturen och Människan har också nära anknytning till dessa frågor. Därtill kommer hur vi skall förhålla oss till alla de ingrepp i naturens ordning som odling innebär. Efter Darwin lever odalmannen med helt andra problem än före. Föreställningen om ett gott ändamål med naturens ordning har rämnat och vi är utelämnade till att själva undersöka, besluta och ta ansvar.

Vad man väljer att betona i en offentlig diskussion handlar i hög grad om hur man uppfattar det pågående samtalet i relation till de egna ståndpunkterna. Man betonar det som man inte tycker kommer fram tillräckligt klart och ofta. En redaktör i en av de tidningar jag medverkat i formulerade det som att ”politik är att tjata”. Ibland kallas det striden om problemformuleringsprivilegiet.

De senaste decenniernas odlingsdebatt har i hög grad präglats av den dialektik som bestäms av motsatsparen naturligt/onaturligt, kemiskt/biologiskt, ursprungligt/industriellt och ekologiskt/konventionellt. Min ambition har ofta varit att bryta sönder dessa konstruerade mönster. Därför handlar mina inlägg oftare om att problematisera än att polemisera.

Samtidigt är jag väl medveten om att varje text i en offentlig debatt uppfattas olika. Det handlar – återigen – om hur man själv vill lägga betoningen på olika problem. Men det handlar också om hur mycket envar har investerat personligt, politiskt och kommersiellt i olika verklighetsbeskrivningar.
Längre än så här vill jag inte gå i analys och anvisningar till mina egna texter. Det urval som här samlats omfattar det mesta jag under senare år skrivit i Upsala Nya Tidning i form av krönikor på kultur- och ledarsidorna. Därtill kommer ett antal texter från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, men också i en del andra tidningar och tidskrifter. Ett par manuskript till föredrag har också inkluderats även om jag är väl medveten om att de inte ges stilistisk rättvisa i denna form.

Endast digitalt publicerad.