Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.
Genom att länderna nu ges större frihet att tillämpa regelsystemet för utbetalning av ersättningar har den gemensamma stödpolitiken övergetts. Vi har fått en ”CAP-reform à la carte”. De frikopplade stöden, med olika nationella modeller för att fördela areal- och djurersättningar, förändrar ekonomin mellan regioner och länder. Detta medför att konkurrensförhållandena mellan bönderna inom EU kan förändras beroende på vilken modell man tillämpar inom de enskilda länderna. Politiken renationaliseras!
Reformen innebär också, på grund av kopplingen till WTO, att gränsskyddet sänks speciellt för mjölkprodukterna, där exportbidragen sänks och exportkvoterna minskas. Detta innebär att trycket på hemmamarknaden, inom såväl som mellan EU-länder, ökar när det blir olönsamt för EUs exportländer att avsätta produktionen på världsmarknaden. Länder som Sverige med höga produktionskostnader kan få svårare att hävda sig i den hårdnande konkurrensen. Denna konkurrens understöds också av den globaliserade handeln som skapar sina egna kvalitetskoncept och köper varorna där de är billigast.
Samtidigt med reformen har vi också fått tio nya medlemsländer med 3,9 miljoner människor arbetande inom jordbruket. Vi har också fått 74,5 miljoner nya konsumenter. Dessa nya länder har stora produktionspotentialer och låga kostnader samtidigt som konsumtionen kommer att växa i och med det ökande välståndet. Hur kommer utformningen av de nationella tillämpningarna av den nya politiken att påverka konkurrenskraften hos vårt eget jordbruk? Vilka effekter får detta på Sveriges livsmedelsproduktion och sysselsättningen i näringen? Kommer det att finnas tillräcklig lönsamhet för att göra nödvändiga investeringar i livsmedelsproduktion i både primär- och förädlingsled samt marknadsföring i fortsättningen? Jordbruksavdelningen belyste vid oktobersammankomsten tillämpningen i de olika länderna, hur konkurrensförhållandena kan komma att förändras och investeringsmöjligheterna utvecklas inom livsmedelskedjan.
Endast digitalt publicerad.
Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien.
…
