Så blev MTR – KSLAT nr 24-2004


Martin Krokstorp Film Recording Mer information ✕
Mer information

– hur blir det med lönsamhet och konkurrenskraft i det svenska jordbruket?

Reformeringen och tillämpningen av EUs nya jordbrukspolitik innebär starkt förändrade villkor för jordbruket. De senaste resultaten från WTO-förhandlingarna bidrar ytterligare till att förstärka den bilden.

Genom att länderna nu ges större frihet att tillämpa regelsystemet för utbetalning av ersättningar har den gemensamma stödpolitiken övergetts. Vi har fått en ”CAP-reform à la carte”. De frikopplade stöden, med olika nationella modeller för att fördela areal- och djurersättningar, förändrar ekonomin mellan regioner och länder. Detta medför att konkurrensförhållandena mellan bönderna inom EU kan förändras beroende på vilken modell man tillämpar inom de enskilda länderna. Politiken renationaliseras!

Reformen innebär också, på grund av kopplingen till WTO, att gränsskyddet sänks speciellt för mjölkprodukterna, där exportbidragen sänks och exportkvoterna minskas. Detta innebär att trycket på hemmamarknaden, inom såväl som mellan EU-länder, ökar när det blir olönsamt för EUs exportländer att avsätta produktionen på världsmarknaden. Länder som Sverige med höga produktionskostnader kan få svårare att hävda sig i den hårdnande konkurrensen. Denna konkurrens understöds också av den globaliserade handeln som skapar sina egna kvalitetskoncept och köper varorna där de är billigast.

Samtidigt med reformen har vi också fått tio nya medlemsländer med 3,9 miljoner människor arbetande inom jordbruket. Vi har också fått 74,5 miljoner nya konsumenter. Dessa nya länder har stora produktionspotentialer och låga kostnader samtidigt som konsumtionen kommer att växa i och med det ökande välståndet. Hur kommer utformningen av de nationella tillämpningarna av den nya politiken att påverka konkurrenskraften hos vårt eget jordbruk? Vilka effekter får detta på Sveriges livsmedelsproduktion och sysselsättningen i näringen? Kommer det att finnas tillräcklig lönsamhet för att göra nödvändiga investeringar i livsmedelsproduktion i både primär- och förädlingsled samt marknadsföring i fortsättningen?
Jordbruksavdelningen belyste vid oktobersammankomsten tillämpningen i de olika länderna, hur konkurrensförhållandena kan komma att förändras och investeringsmöjligheterna utvecklas inom livsmedelskedjan.

Endast digitalt publicerad.


Lantbrukskooperationen – KSLAT nr 15-2003

…

Lantbrukskooperationen – KSLAT nr 15-2003

…

Stockholmskonferensen 50 år – KSLAT nr 1-2022

Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.

Stockholmskonferensen 50 år – KSLAT nr 1-2022

Ett KSLAT-nummer i huvudsak om perioden från 1972, då FN:s första konferens om mänsklig miljö i världen hölls i Stockholm, fram till de utvecklingsmål vi arbetar med idag.

Energikommitténs studieresa till Tyskland 2012

…

Energikommitténs studieresa till Tyskland 2012

…

From common to private ownership – KSLAT nr 7-2013

This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure.

From common to private ownership – KSLAT nr 7-2013

This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure.