Akademikollegiet beslutade hösten 2004 om en Verksamhetsplan 2005–2008. Utgångspunkten för denna var akademiens första Verksamhetsplan 2001–2004 samt aktuella förändringar och utvecklingstendenser. I den nya verksamhetsplanen fastställs de kännetecken som ska karaktärisera all – såväl ledamöters som anställdas – verksamhet inom akademien. I detta stycke är verksamhetsplanen närmast en kod för akademiens uppträdande för att stärka sitt oberoende, sin opartiskhet och sin allsidighet.
Akademiens förnämsta organisatoriska styrka ligger kanske i det faktum att den är fri och obunden från alla privata och offentliga intressen. Tillsammans med kompetens och allsidighet har detta gett akademien legitimitet i stora delar av samhället. Det är av största betydelse att värna och utveckla denna legitimitet. Därför preciseras kännetecken och arbetssätt, som ska prägla all verksamhet inom akademien. För en organisation som vill verka brett i samhället är kommunikation ett oundgängligt verktyg. Verksamhetsplanen ger riktlinjer för denna kommunikation.
KSLAT nr 1-2005 är tyvärr slut i tryckt version.
Hur blir man skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession? Idag pågår en rad större förändringar som skapar både utmaningar och möjligheter. Hur de etablerade skogsakademiska utbildningarna ska förhållas till dessa är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?
…
Hur historien påverkar vår framtid. Pest, boskapspest och mjältbrand räknas som farsoter, dvs smittsamma sjukdomar som sprids fort i stora utbrott. Historisk kunskap är central för att t ex förutse var nya utbrott kan uppstå. Vilka lärdomar kan vi dra från källor om äldre utbrott? Hur är förutsättningarna för utbrott och smittspridning idag?
