Äganderätt under avveckling – KSLAT nr 5-2005


Det vi inte producerar i fredstid kan inte produceras i kristid Mer information
Mer information

– äganderättens betydelse för de areella näringarna

Äganderätten är väl något som man alltid hållit på, från det att man försvarade sin stenyxa. Men nu gäller det mark och areella näringar och då har tydligen inte äganderätten alltid varit så självklar. I Sverige fördes äganderätten över från kungen och adeln till bönderna på 1700-talet. Gustaf III gav 1789 bönderna äganderätt för att få stöd i kampen mot adeln. Karl Marx tyckte också att äganderättsfrågor var viktiga och engagerade sig när det gällde vem som ska äga produktionsmedlen.

Sedan kan man undra hur det gått med äganderätten och vilken betydelse den har. Äganderätten har betraktats som någonting som de konservativa håller på. Men för tio månader uttalade sig världens främste kommunistledare, ordföranden i Kinas kommunistiska parti, Ho Jintang om äganderätt. Han sade i sitt stora nyårstal att vi måste säkerställa privat äganderätt därför att det ger företagen möjligheter att växa. I mars stadfästes detta i den kinesiska konstitutionen. Det är ett fantastiskt steg, när till och med kommunisterna anser att det är nödvändigt med äganderätt för ekonomiska framsteg. Det talar snarast emot dagens provokativa rubrik.

KSLAT nr 5-2005 är tyvärr slut i tryckt version.


Framtidens viltförvaltning – sammanfattning

Sammanfattning från boksläpp och seminarium ”Framtidens viltförvaltning” hos KSLA dem 15 december 2010.

Framtidens viltförvaltning – sammanfattning

Sammanfattning från boksläpp och seminarium ”Framtidens viltförvaltning” hos KSLA dem 15 december 2010.

Skogsägarens mål – KSLAT nr 1-2017

”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.

Skogsägarens mål – KSLAT nr 1-2017

”Vi tror att en ökad variation i skogen är bra – och att vägen dit går via engagerade skogsägare som vet vad de vill”. Det är huvudbudskapet i det arbete som KSLA:s skogsskötselkommitté presenterar i denna skrift. En skogsägare kan göra stor skillnad i skogen men det tar lång tid innan det får riktigt genomslag.

From common to private ownership – KSLAT nr 7-2013

This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure.

From common to private ownership – KSLAT nr 7-2013

This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure.

KSLA Nytt 4-2017

Julnumret 2017. Tandem Forest Values – Sverige och Finland tillsammans kring skogens framtida värde. Matens vägar in till staden, stadsodling. Många frågor om skog och klimat, ett seminarium. Arvet efter Hans Rosling, Det skogliga biståndet så här långt. Pris- och belöningstagare och nya ledamöter. Och mycket mer!

KSLA Nytt 4-2017

Julnumret 2017. Tandem Forest Values – Sverige och Finland tillsammans kring skogens framtida värde. Matens vägar in till staden, stadsodling. Många frågor om skog och klimat, ett seminarium. Arvet efter Hans Rosling, Det skogliga biståndet så här långt. Pris- och belöningstagare och nya ledamöter. Och mycket mer!