Välkomna till årets sista KSLAT! I det här numret får vi veta att det sker en jordbruksteknisk integration redan under 1800-talet. Om vi var bättre på att tyda de gamla redskap och maskiner som vi ser runtomkring oss i landskapet så skulle vi också bättre förstå dynamiken i våra samhällen men också jordbrukets roll och förutsättningar.
Moderniseringens krafter kan också kasta ett ljus över det jordbruksbistånd som Sverige var engagerat i och som innebar ett unikt samarbete mellan Sida och SLU på biståndsområdet, det vill säga hur Sverige ville förmedla de kunskaper man förvärvat av att gå från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle, något som Inge Gerremo skriver om i detta nummer.
Tord Eriksson berättar om en annan typ av bistånd och som engagerade KSLA på ett högst konkret sätt under ett decennium, nämligen de baltiska staternas frigörelse från Sovjetsystemet.
Svensk veterinärmedicin fyller 250 år 2025. Det kommer vi att uppmärksamma i KSLAT genom att göra ett antal fördjupningar, men inleder i detta nummer med en inledande bakgrund till hur ämnet etablerades och hur det utvecklats fram till idag. Det är den moderna svenska veterinärmedicinen som också kunde påvisades ett fall av sjukdomen blåtunga orsakat av blåtungevirus serotyp 3 för första gången i Sverige och som orsakar ett omfattande djurlidande. Spridningsvägen är infekterade svidknott.
”Naturen är som ett stort bibliotek, de flesta böcker används ganska sällan, men man vet aldrig när man behöver inhämta kunskap från en viss bok, och om vi gör oss av med böckerna blir kunskapsläget betydligt sämre”, skriver Johnny de Jong i sin artikel om fladdermöss med anledning av den fråga han ofta om fladdermössen gör någon nytta. Ett exempel på nytta är rent kulturell, det vill säga vår fascination över ekopejling, hibernering, det vill säga dvala och flygmanövrering.
Redovisning av ett projekt inom Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning med syftet att utifrån aktuell forskning samt tillgänglig kunskap och erfarenhet göra synteser och se vad som kan tillämpas i praktiken inom kvävehushållning i praktiskt jordbruk
Ädellövskogen är en omistlig del av Sveriges natur. Den är en självklar och attraktiv del i det sydsvenska landskapet, viktig för rekreation och nödvändig för den biologiska mångfalden. Virkesproduktionsvärdet i ädellövskog är dock för närvarande relativt lågt, framförallt beroende på höga anläggningskostnader och långa omloppstider.
Den 27 april 2016 gjorde kommittén en exkursion till Linköpings kommun. Detta är rapporten.
