Välkomna till årets sista KSLAT! I det här numret får vi veta att det sker en jordbruksteknisk integration redan under 1800-talet. Om vi var bättre på att tyda de gamla redskap och maskiner som vi ser runtomkring oss i landskapet så skulle vi också bättre förstå dynamiken i våra samhällen men också jordbrukets roll och förutsättningar.
Moderniseringens krafter kan också kasta ett ljus över det jordbruksbistånd som Sverige var engagerat i och som innebar ett unikt samarbete mellan Sida och SLU på biståndsområdet, det vill säga hur Sverige ville förmedla de kunskaper man förvärvat av att gå från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle, något som Inge Gerremo skriver om i detta nummer.
Tord Eriksson berättar om en annan typ av bistånd och som engagerade KSLA på ett högst konkret sätt under ett decennium, nämligen de baltiska staternas frigörelse från Sovjetsystemet.
Svensk veterinärmedicin fyller 250 år 2025. Det kommer vi att uppmärksamma i KSLAT genom att göra ett antal fördjupningar, men inleder i detta nummer med en inledande bakgrund till hur ämnet etablerades och hur det utvecklats fram till idag. Det är den moderna svenska veterinärmedicinen som också kunde påvisades ett fall av sjukdomen blåtunga orsakat av blåtungevirus serotyp 3 för första gången i Sverige och som orsakar ett omfattande djurlidande. Spridningsvägen är infekterade svidknott.
”Naturen är som ett stort bibliotek, de flesta böcker används ganska sällan, men man vet aldrig när man behöver inhämta kunskap från en viss bok, och om vi gör oss av med böckerna blir kunskapsläget betydligt sämre”, skriver Johnny de Jong i sin artikel om fladdermöss med anledning av den fråga han ofta om fladdermössen gör någon nytta. Ett exempel på nytta är rent kulturell, det vill säga vår fascination över ekopejling, hibernering, det vill säga dvala och flygmanövrering.
Resultatet av Viltförvaltningskommitténs arbete med att belysa den svenska viltförvaltningens styrkor och svagheter.
Denna rapport går igenom väsentliga aspekter på vad som händer med olika livsmedelskomponenter vid olika temperaturer och vilka positiva, och ibland negativa, konsekvenser dessa förhållanden kan ha. Konferensen har planerats av KSLAs kommitté för livsmedelskvalitet.
Om anpassning av svenskt jord- och skogsbruk för bästa klimatnytta.
I oktober 2018 hölls KSLA:s Caseutmaning för fjärde gången. 14 deltagare tacklade utmaningen som handlade om att ta fram ett kommunikationskoncept som ökar förståelsen för skogens olika nyttor, med koppling till FN:s globala hållbarhetsmål. Här är de fyra gruppernas lösningsförslag.
