Skogens roll i ett framtida globalt klimatavtal – KSLAT nr 5-2008


Sommar på KSLA Mer information
Mer information

Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp. På den internationella arenan pågår förhandlingar om hur skogens roll för klimatet ska räknas in i ett kommande klimatavtal. Svenskt skogsbruk påverkas på olika sätt beroende på hur skogens upptag och utsläpp av växthusgaser bokförs.

Kyotoprotokollet gäller för perioden 2008–2012 och enligt nuvarande tidsplan ska man redan i slutet av 2009 komma överens om ett nytt avtal för perioden efter 2012. Frågan om skogens roll för klimatet är komplicerad och det finns många olika faktorer som måste inkluderas när man ska bedöma skogsbrukets betydelse för klimatet och komma överens om bokföringssystem som speglar skogens roll på ett rimligt sätt. Det är viktigt att skogsbruket följer utvecklingen på området och aktivt deltar i debatten. Vid KSLA:s seminarium i oktober 2008 gavs en bild av pågående FN-förhandlingar. Viktiga faktorer i frågan belystes och den svenska skogens upptag och utsläpp av växthusgaser presenterades översiktligt.

Denna KSLAT finns tyvärr inte längre i tryck.


SOLMED nr 14 Svensk potatisodling

Utvecklingen under 1900-talet och potatisen i forskning och undervisning vid Institutionen för växtodlingslära i Ultuna 1957–1991.

SOLMED nr 14 Svensk potatisodling

Utvecklingen under 1900-talet och potatisen i forskning och undervisning vid Institutionen för växtodlingslära i Ultuna 1957–1991.

Odlingen Naturen och Människan – KSLAT nr 23-2004

Påfallande ofta är budskapet att jordbrukets problem inte ensidigt eller ens i första hand beror på utnyttjandet av olika kemiska och tekniska hjälpmedel som den industriella utvecklingen ställt till förfogande. I stället är våra tillkortakommanden en spegling av den ursprungliga motsättningen mellan människa och natur. De lösningar som kan krävas för att komma tillrätta med allt som rör sig på modernäringens bakgård måste därför också utgå från denna allra mest grundläggande insikt.

Odlingen Naturen och Människan – KSLAT nr 23-2004

Påfallande ofta är budskapet att jordbrukets problem inte ensidigt eller ens i första hand beror på utnyttjandet av olika kemiska och tekniska hjälpmedel som den industriella utvecklingen ställt till förfogande. I stället är våra tillkortakommanden en spegling av den ursprungliga motsättningen mellan människa och natur. De lösningar som kan krävas för att komma tillrätta med allt som rör sig på modernäringens bakgård måste därför också utgå från denna allra mest grundläggande insikt.

Ekologiska ägg, tack – KSLAT nr 20-2004

Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004

Ekologiska ägg, tack – KSLAT nr 20-2004

Regelverket för ekologisk äggproduktion kräver alltmer av näringen i framtiden. Hur ska dessa krav mötas? Hur ska detta klaras av och vad tror vi att konsumenten ställer för krav på äggen i framtiden? Dessa och många andra frågor diskterades vid Ekologiskt Forums seminarium den 22 mars 2004

Freja ANH 2011-9

Freja ANH 2011-9