Skogens roll i ett framtida globalt klimatavtal – KSLAT nr 5-2008


Al Gore utsedd till hedersledamot i KSLA som erkännande för sitt inspirerande och långsiktiga ledarskap i klimatfrågan Mer information ✕
Mer information

Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp. På den internationella arenan pågår förhandlingar om hur skogens roll för klimatet ska räknas in i ett kommande klimatavtal. Svenskt skogsbruk påverkas på olika sätt beroende på hur skogens upptag och utsläpp av växthusgaser bokförs.

Kyotoprotokollet gäller för perioden 2008–2012 och enligt nuvarande tidsplan ska man redan i slutet av 2009 komma överens om ett nytt avtal för perioden efter 2012. Frågan om skogens roll för klimatet är komplicerad och det finns många olika faktorer som måste inkluderas när man ska bedöma skogsbrukets betydelse för klimatet och komma överens om bokföringssystem som speglar skogens roll på ett rimligt sätt. Det är viktigt att skogsbruket följer utvecklingen på området och aktivt deltar i debatten. Vid KSLA:s seminarium i oktober 2008 gavs en bild av pågående FN-förhandlingar. Viktiga faktorer i frågan belystes och den svenska skogens upptag och utsläpp av växthusgaser presenterades översiktligt.

Denna KSLAT finns tyvärr inte längre i tryck.


Jakten på den gröna marknadskraften – KSLAT nr 1-2006

Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.

Jakten på den gröna marknadskraften – KSLAT nr 1-2006

Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.

Är älgen ett hinder för att nå de skogspolitiska målen? – KSLAT nr 2-2000

KSLAT nr 2-2000 Är älgen ett hinder för att nå de skogspolitiska målen?

Är älgen ett hinder för att nå de skogspolitiska målen? – KSLAT nr 2-2000

KSLAT nr 2-2000 Är älgen ett hinder för att nå de skogspolitiska målen?

Skogsskötselkommittén till Bjurholm 2016

Den 15 mars 2016 gjorde Skogsskötselkommittén en exkursion till Bjurholms kommun, ca 8 mil väster om Umeå. Detta är rapporten.

Skogsskötselkommittén till Bjurholm 2016

Den 15 mars 2016 gjorde Skogsskötselkommittén en exkursion till Bjurholms kommun, ca 8 mil väster om Umeå. Detta är rapporten.

SOLMED nr 31 Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640–1900

…

SOLMED nr 31 Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640–1900

…