Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp. På den internationella arenan pågår förhandlingar om hur skogens roll för klimatet ska räknas in i ett kommande klimatavtal. Svenskt skogsbruk påverkas på olika sätt beroende på hur skogens upptag och utsläpp av växthusgaser bokförs.
Kyotoprotokollet gäller för perioden 2008–2012 och enligt nuvarande tidsplan ska man redan i slutet av 2009 komma överens om ett nytt avtal för perioden efter 2012. Frågan om skogens roll för klimatet är komplicerad och det finns många olika faktorer som måste inkluderas när man ska bedöma skogsbrukets betydelse för klimatet och komma överens om bokföringssystem som speglar skogens roll på ett rimligt sätt. Det är viktigt att skogsbruket följer utvecklingen på området och aktivt deltar i debatten. Vid KSLA:s seminarium i oktober 2008 gavs en bild av pågående FN-förhandlingar. Viktiga faktorer i frågan belystes och den svenska skogens upptag och utsläpp av växthusgaser presenterades översiktligt.
Denna KSLAT finns tyvärr inte längre i tryck.
Referat från en sportfiskekonferens i april 2005.
Pop up-restaurang • Inspirationsföreläsningar • Skogens rödlista 2050 • Agenda 2030 och skogen • Fortsatt matinspirerad studieresa i Foodvalley… och mer!
Hur det gick till under den tid då jordbrukstraktorn introducerades i Sverige? I denna licentiatavhandling undersöks detta under introduktionsperioden 1905–30. Här kartläggs den tekniska utvecklingen under denna tid för alla de traktorer och motorplogar som då fanns på den svenska marknaden.
Sammanfattning av föredrag och diskussion vid akademisammankomsten den 23 december 2004 angående jord- och skogsbruk i ett kulturellt perspektiv. Vilka är drivkrafterna i politik och jordbrukets utveckling, utöver de rent ekonomiska?