Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp. På den internationella arenan pågår förhandlingar om hur skogens roll för klimatet ska räknas in i ett kommande klimatavtal. Svenskt skogsbruk påverkas på olika sätt beroende på hur skogens upptag och utsläpp av växthusgaser bokförs.
Kyotoprotokollet gäller för perioden 2008–2012 och enligt nuvarande tidsplan ska man redan i slutet av 2009 komma överens om ett nytt avtal för perioden efter 2012. Frågan om skogens roll för klimatet är komplicerad och det finns många olika faktorer som måste inkluderas när man ska bedöma skogsbrukets betydelse för klimatet och komma överens om bokföringssystem som speglar skogens roll på ett rimligt sätt. Det är viktigt att skogsbruket följer utvecklingen på området och aktivt deltar i debatten. Vid KSLA:s seminarium i oktober 2008 gavs en bild av pågående FN-förhandlingar. Viktiga faktorer i frågan belystes och den svenska skogens upptag och utsläpp av växthusgaser presenterades översiktligt.
Denna KSLAT finns tyvärr inte längre i tryck.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet.
Sammanfattning av föredrag och diskussioner vid Ekologiskt Forum den 28 november 2003 under seminariet ”Ekologisk produktion med miljönytta”
En antologi om samexistens och utveckling av jordbruket i u-land och i-land.
This issue of the Academy’s journal describes the tenure development in Sweden during the last 500 years. The aim is to identify different actors and stages of the development, using possession rights and non-exclusive user rights as a point of departure.
