Skogens roll i ett framtida globalt klimatavtal – KSLAT nr 5-2008


Nominera mottagare av akademiens priser och belöningar – senast 15 april Mer information
Mer information

Den svenska skogens roll för klimatet har fått större uppmärksamhet allt eftersom det generella intresset för klimatfrågan ökat. Den växande skogen och skogsmarken tar varje år upp stora mängder koldioxid, samtidigt som de årliga avverkningarna ger upphov till utsläpp. På den internationella arenan pågår förhandlingar om hur skogens roll för klimatet ska räknas in i ett kommande klimatavtal. Svenskt skogsbruk påverkas på olika sätt beroende på hur skogens upptag och utsläpp av växthusgaser bokförs.

Kyotoprotokollet gäller för perioden 2008–2012 och enligt nuvarande tidsplan ska man redan i slutet av 2009 komma överens om ett nytt avtal för perioden efter 2012. Frågan om skogens roll för klimatet är komplicerad och det finns många olika faktorer som måste inkluderas när man ska bedöma skogsbrukets betydelse för klimatet och komma överens om bokföringssystem som speglar skogens roll på ett rimligt sätt. Det är viktigt att skogsbruket följer utvecklingen på området och aktivt deltar i debatten. Vid KSLA:s seminarium i oktober 2008 gavs en bild av pågående FN-förhandlingar. Viktiga faktorer i frågan belystes och den svenska skogens upptag och utsläpp av växthusgaser presenterades översiktligt.

Denna KSLAT finns tyvärr inte längre i tryck.


Forskning för de gröna näringarnas omställning och konkurrenskraft

KSLA har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH). De redovisas i denna skrift.

Forskning för de gröna näringarnas omställning och konkurrenskraft

KSLA har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på regeringens forskningspolitik (U2019/02263/UH). De redovisas i denna skrift.

SOLMED nr 8 Skogens användning och roll under det svenska stormaktsväldet

SOLMED nr 8 Skogens användning och roll under det svenska stormaktsväldet

Jakten på den gröna marknadskraften – KSLAT nr 1-2006

Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.

Jakten på den gröna marknadskraften – KSLAT nr 1-2006

Med dagens miljösituation måste även naturens förmåga att ta hand om ekonomins miljöpåverkan, och återskapa avfall och utsläpp till förnybara resurser, inte bara förmågan att leverera råvaror, uppmärksammas. Följ med oss på jakten på framtidens styrmedel – denna skrift handlar om möjligheterna att skapa en grön marknadskraft till lantbrukets och landsbygdens fromma, men också till gagn för den hållbara storstaden, det ansvarstagande företagandet och en långsiktig samhällsekonomi.

KSLA Nytt 3-2009

Som ett dataspel om skog och skogsnäring, Aktuell ledamot: Göran Dalin, Sekreteraren har ordet, Ryskt-svenskt samarbete i skogen, Vem sätter värde på lövet?, Energi för lönsam recirkulering av koldioxid

KSLA Nytt 3-2009

Som ett dataspel om skog och skogsnäring, Aktuell ledamot: Göran Dalin, Sekreteraren har ordet, Ryskt-svenskt samarbete i skogen, Vem sätter värde på lövet?, Energi för lönsam recirkulering av koldioxid