Hur blir man en skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession?
Frågan är lätt att besvara genom ett historiskt perspektiv – i åtminstone hundra år har det funnits en stabil idé om vad en skogsakademiker är, vilken utbildning som krävs och var dessa experter hamnar i samhället.
Idag pågår en rad större förändringar och internationellt har nya former av skogsakademisk utbildning utvecklats för att svara mot detta. I Sverige har istället de traditionella utbildningarna och deras samhälleliga inramning i mångt och mycket bestått.
Vänder vi blicken mot framtiden öppnar sig än fler nya möjliga yrkesroller för skogsakademiker och vi ser även önskvärda kompetenser som skogsakademiker skulle behöva utveckla. Hur dessa framtidsmöjligheter ska förhållas till de etablerade skogsakademiska utbildningarna är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?
Författare: Erland Mårald.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
Kommitténs övergripande mål har varit ökad insikt om den biologiska mångfaldens historiska utveckling, nutida tillstånd och tänkbara framtid.
Akademien önskar God Jul & Gott Nytt År med jubileumsårets sista nummer av KSLA Nytt & Noterat!
Vagn J. Brøndegaard (1919–2014) ägnade hela sitt liv åt att dokumentera och systematisera folklig kunskap om växters användning och föreställningar om dem. I detta bokverk samlas 80 av Brøndegaards uppsatser om alla möjliga aspekter på växter.
