Hur blir man en skogsakademiker och hur ser framtiden ut för denna profession?
Frågan är lätt att besvara genom ett historiskt perspektiv – i åtminstone hundra år har det funnits en stabil idé om vad en skogsakademiker är, vilken utbildning som krävs och var dessa experter hamnar i samhället.
Idag pågår en rad större förändringar och internationellt har nya former av skogsakademisk utbildning utvecklats för att svara mot detta. I Sverige har istället de traditionella utbildningarna och deras samhälleliga inramning i mångt och mycket bestått.
Vänder vi blicken mot framtiden öppnar sig än fler nya möjliga yrkesroller för skogsakademiker och vi ser även önskvärda kompetenser som skogsakademiker skulle behöva utveckla. Hur dessa framtidsmöjligheter ska förhållas till de etablerade skogsakademiska utbildningarna är inte självklart – vad behöver bevaras, utvecklas eller göras om helt?
Författare: Erland Mårald.
Du som hämtar pdf:n och sparar den: vi rekommenderar att du tittar på skriften tvåsidig/dubbelsidig med försättsblad i din Acrobat Reader.
Ädellövskogen är en omistlig del av Sveriges natur. Den är en självklar och attraktiv del i det sydsvenska landskapet, viktig för rekreation och nödvändig för den biologiska mångfalden. Virkesproduktionsvärdet i ädellövskog är dock för närvarande relativt lågt, framförallt beroende på höga anläggningskostnader och långa omloppstider.
Akademien önskar Glad Sommar 2013 med ett nytt nummer av KSLA Nytt & Noterat!
Sammanfattning av seminariet ”Länge leve isbjörnen!” den 11 mars 2011, med målet att redovisa aktuella forskningsinsatser som syftat till att belysa inverkan av den senaste nedisningen på överlevnad och migration av växter, djur och människor.
Rapport från KSLA:s och Skogshistoriska sällskapets seminarium Det skogliga biståndet så här långt, den 31 oktober 2017.
